BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Krisen inom socialtjänsten är fortfarande märkbar över hela landet, med stress och hög personalomsättning. Det är också vanligt med stafettsocionomer – enligt en kartläggning som SVT gjort under hösten, använder 34 av landets 40 största kommuner sig av socionomer inhyrda från bemanningsföretag, till en kostnad av en kvarts miljard kronor.
Men nu syns tecken på ljusning, tack vare att allt fler kommuner börjar använda sig av nya arbetsmodeller som ska underlätta.
– Vi ser helt klart att det görs många bra saker i många kommuner. Det börjar vända, säger Josefine Johansson, som är professionsstrateg på Akademikerförbundet. SSR
Försök med sex timmars arbetsdag
Flera kommuner väljer att satsa på kortare arbetsvecka med bibehållen full lön. I Östersund testade 18 socialsekreterare sex timmars arbetsdag under ett halvår. Försöket avslutades nyligen och håller på att utvärderas, men redan i somras – när halva tiden av projektet gått – meddelade Marika Sahlin, chef för område försörjning i Östersunds kommun, att erfarenheterna var mycket positiva och att det inte var omöjligt att sextimmarsdag kommer att testas inom fler myndighetsutövande verksamheter.
I september startade Sundsvalls kommun sitt försök, där 35 socialsekreterare under ett års tid ska få testa om sex timmars arbetsdag kan lätta arbetssituationen och påverka det höga antalet sjukskrivningar i rätt riktning. Liknande försök har nyligen också inletts i Vadstena och Enköping.
– Det pågår en sådan utveckling just nu. Kommunerna ser det här som ett sätt att både behålla den personal som man har och som ett sätt att locka sökanden till tjänster, säger Josefine Johansson, Akademikerförbundet SSR.
Akut brist
I Dorotea råder akut brist på socialsekreterare. Två tjänster måste tillsättas, och för att locka till sig sökande så är kommunen först ut i Västerbotten med att erbjuda socionomer 32-timmars arbetsvecka med bibehållen lön . Ansökningstiden går ut i december och hittills har det kommit in ett mindre antal intresseanmälningar. Behovet av fasta socialsekreterare är dock stort. Sedan två år tvingas kommunen att använda sig av tre inhyrda socionomer som alla arbetar deltid. Deras timlön ligger på mellan 600–1 000 kronor.
– För lilla Dorotea är det här mycket pengar, suckar socialnämndens ordförande Gaby Bisping, (DKL).
Dorotea har tidigare prövat att locka socionomer till fasta tjänster genom att erbjuda direktinbetalningar till en pension, men det ledde inte någon vart – möjligen var de som vikarierade inom socialtjänsten för unga för att känna sig intresserade, tror Gaby Bisping. Nu väljer kommunen istället kortare arbetsdagar som bete. Under 18 månader erbjuds de två socialsekreterarna förkortad arbetstid och om det faller väl ut, permanentas försöket.
– Ofta är socionomer kvinnor och de vill gärna ha mer ledig tid med familjen. Flexibiliteten blir därför intressant för dem, de kan till exempel byta dagar med varandra sinsemellan och själva bestämma över sin arbetstid.
Att Dorotea kommun inte kunnat fastanställa har fått konsekvenser. Vissa, ej akuta, ärenden blir nedprioriterade. Det finns heller ingen socialjour på kvällar och helger. Om något akut händer, måste Gaby Bisping rycka ut. Och, som hon själv säger:
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Som politiker sitter man inte inne med samma kunskap.
Tror du verkligen att de nya socialsekreterarna skulle hinna med sina arbetsuppgifter på kortare arbetsdagar?
– Vi får utgå ifrån att de kan det. Vi måste i alla fall testa. Man verkar jobba på ett effektivare sätt om man har kortare arbetstid, men det är självklart att vi ska utvärdera noga. Vi följer också andra kommuners försök med arbetstidsförkortning. Men blir det lyckat kanske vi utvidgar – vi har alldeles för många sjukskrivningar inom äldreomsorgen.
På många håll har sex timmars arbetsdag för offentliganställda varit föremål för heta politiska diskussioner, men inte i Dorotea. Frågan debatterades inte heller på senaste kommunfullmäktigemötet i måndags.
– Det finns ingen som vill samla politiska poäng på det här. Vi är en sådan liten kommun. Kanske blir det mer debatt om försöket permanentas, säger Gaby Bisping.
Mer handledning och löneförhöjning
Men det finns också andra sätt att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare.
I Umeå kommun har socialtjänsten infört en så kallad kompetenstrappa. Den innebär att alla nya socialsekreterarna får mer handledning för att komma in i arbetet. Dessutom får de ett lönepåslag på minst 1 000 kronor. Totalt finns det fyra steg i trappan med lönepåslag för varje kompetensförbättring. Utöver detta har socialtjänsten i Umeå också infört tjänster för så kallade specialistsocionomer, med exempelvis stora rättsliga kunskaper. De kan få upp till 5 000 kronor mer i månaden.
Åtgärderna har gjort att personalomsättningen sjunkit drastiskt på socialtjänsten i Umeå. Därmed har man också sluppit att ta in dyra stafettsocionomer.
– Man tjänar på att satsa på den personal som man har. Tidigare hade vi en väldig mängd avhopp. Många gick över till privat sektor, där de kunde tjäna upp till 10 000–15 000 kronor mer per månad, säger Per-Olof Backlund, ordförande för Akademikerförbundet SSR i Umeå.
Per-Olof Backlund säger dock att förbättringarna inte omfattar alla socionomer i Umeå kommun, utan två enheter – enheten för barn och unga upp till 18 år, samt placeringsenheten.
– Vi är faktiskt också nyfikna på möjligheten att pröva sex timmars arbetsdag för de som inte omfattas av kompetenstrappan. Vi ska ta med oss det till kommunen nu när vi ska upp till förhandlingar.
