– Hälften av de som är anmälda på arbetsförmedlingen har gymnasieutbildning. Många är också överkvalificerade på de jobb de har, där finns en potential att anställa dem på andra jobb, säger Anna-Kirsti Löfgren som är LO-ekonom.

Går att sänka arbetslösheten

Andra bedömare anser att den så kallade jämlikhetsarbets­lösheten, den nivå som inte går att komma under, redan är uppnådd. Men LO-ekonomerna menar att eftersom lönerna ökat långsamt, och att den höga efterfrågan på arbetskraft också gör att kraven på kvalifikationer sänks från arbetsgivarnas sida, innebär att den kan sänkas ­ytterligare – med rätt politik.

När Sverige nu befinner sig i ett läge utan regering, gör det att det infaller en slags automatisk åtstramning i budgeten. Skatterna fortsätter att höjas, räknat i antal kronor, eftersom de tas ut som en procent av lönerna. Men utgifterna för välfärden ligger kvar på samma nivå. Socialförsäkringen har tak som inte räknas upp automatiskt. Det här är ett problem som LO-ekonomerna tidigare velat åtgärda, nu upprepar man kravet.

– Vi får nu en automatisk åtstramningspolitik, i avsaknad av aktiva beslut, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström.

Falska satsningar

Systemet gör även att politiker kan presentera en höjning av ersättningen i sjukförsäkringen som en ”satsning”, trots att det egentligen bara är en återställning till samma nivå som tidigare, eftersom lönerna höjts, menar hon.

– Det här är ett problem, det framstår som att politikerna fattar beslut om reformer. Vi pekar igen på att det här är ett tydligt motiv till en löneindexering, en automatiskt uppräkning av utgifterna till välfärden, säger Åsa-Pia Järliden Bergström.

LO-ekonomerna ser som många andra en avmattning
i ekonomin, den drivs inte längre på av stora investeringar i bostadsbyggandet. Det kommer leda till en tuffare arbetsmarknad under de kommande åren, och en ökad arbetslöshet om inga aktiva beslut fattas. Detta trots att regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet inte är uppfyllt.