– Jag har försökt hitta en balans mellan att återge hur det är i transvården, men också att hitta humorn, det komiska i situationen. Jag började göra boken under mitt projektår på Serieskolan i Malmö och gjorde sedan klart den som frilans, berättar hon för Dagens ETC.

”Det räddar liv”

Att det i dag är den internationella dagen mot homo- och transfobi, att sådana dagar finns, är stort, tycker Skoglund.

– Det är livsviktigt, i ordets sanna bemärkelse. Det räddar liv att uppmärksamma berättelser om homo- och transfobi och ta dem på allvar. Det är fortfarande mycket missinformation som sprids om oss, vilket gör det ännu viktigare att folk lyssnar på personer med riktiga erfarenheter om hur det är att vara hbtq-personer.

Hur ser du på debatten kring könskorrigeringar och Uppdrag gransknings ”Tranståget”?

– I ärlighetens namn har jag inte sett Uppdrag granskning, jag har många vänner som också är trans och som har sagt åt mig att inte titta. Men att debatten är där den är gör det ännu viktigare att uppmärksamma hbtq-personers egna berättelser och erfarenheter, att låta folk berätta själva.

”Samtalet står ganska stilla”

Konsekvensen av att hbtq-personers berättelser inte lyssnas på är bland annat att debatten stagnerar, säger Skoglund och fortsätter:

– Samtalet står ganska stilla för många, samma stereotyper som funnits sedan början av 1900-talet reproduceras fortfarande. Diskussionen förs liksom inte framåt. Ta den här gamla idén om att det skulle vara riskabelt att låta transpersoner använda vilken allmän toalett de vill, att det skulle leda till att vuxna män trakasserar kvinnor och barn på damtoan – det har ju egentligen ingenting med transpersoner att göra, det handlar ju bara om mäns sviniga beteende som skylls på transpersoner.