I lördags informerade Afghanistans departement för flyktingar och återvändande att landet inte längre ska ta emot medborgare som tvångsutvisas från EU-länder och övriga Europa. Stoppet gäller under minst tre månader framöver och som skäl anges en ny våg av covid-19 i landet – samt det eskalerade militära konflikten.
Under de senaste månaderna har talibanrörelsens väpnade gren expanderat kraftigt i Afghanistan, parallellt med att de USA- och NATO-ledda internationella styrkorna drar sig tillbaka. Uppskattningsvis 25 procent av Afghanistans distrikt har tagits över av talibanerna sedan månadsskiftet april-maj.
I fredags anföll talibanerna Kandahar, Afghanistan näst största stad. Dagen efter meddelade den afghanska regeringen sin nya position om att säkerhetsläget måste sätta stopp för tvångsutvisningar till landet.
Beslutet får direkta konsekvenser för Sverige och andra länder där afghaner sökt asyl, fått avslag och ska tvångsutvisas. I lördags uppmanade Moderaterna Sveriges regering att svara på Afghanistans beslut med att dra in svenskt bistånd till landet. Moderaterna hänvisar till att det är fullt möjligt att genomföra utvisningar, enligt Migrationsverkets bedömning.
”Migrationsverket följer säkerhetsläget i Afghanistan mycket noga och gör kontinuerliga bedömningar av säkerhetsläget. Migrationsverket uppdaterar regelbundet vår landinformationsdatabas Lifos med nya rapporter som våra tjänstemän tar del av”, skriver Pierre Karatzian vid myndighetens presstjänst i en kommentar till Dagens ETC.
Dagens ETC rapporterade dock i förra veckan att Lifos och andra källor som Migrationsverket främst förlitar sig på i sin bedömning av i Afghanistan, inte har uppdaterats så att de nya och snabba förändringarna inkluderas i bilden. Ett uppdaterat rättsligt ställningstagande kommer först efter sommaren.
”Konflikten har inte enligt nuvarande ställningstagande nått den nivå som enligt lag och praxis måste gälla för att alla från ett visst land ska få stanna”, skriver Pierre Karatzian.