Det började med att han och kollegan Magnus Ekblom i september 2017 skrev en uppmärksammad debattartikel om vinstdrivande friskolor. Strax därefter fick Magnus Ekblom, som även var skyddsombud, beskedet om att han blivit avskedad med omedelbar verkan. Rektorn på friskolan meddelade däremot personal och elever att Magnus Ekblom lämnat skolan på eget bevåg.

Göran Drougge som hört ljudinspelningen som Magnus lyckats smyga in på mötet med rektorn visste att det inte var sant och satte därför upp lappar i skolan och berättade för både elever och lärare att en lärare blivit sparkad på osakliga grunder. Efter det ville rektor bli av även med honom.

Erbjöds pengar mot tystnad

Academedia hävdade att lärarnas debattartiklar om vinster i friskolor inte var otillåtna men att man på grund av ”samarbetssvårigheter och arbetsmiljöhot” ville köpa ut dem. Drougge erbjöds ett och ett halvt års lön och Ekblom skulle få tre om de skrev på ett sekretessavtal. Båda vägrade.

– När vi tackade nej till att ta emot pengar med ett kontrakt om att vi inte skulle yppa något om företaget, blev både koncernen och Lärarnas riksförbund förvånade. Facket sa ”Varför gör ni så? Andra har gått med på sådana avtal”, berättar Göran Drougge.

Skolan löste istället situationen genom att stänga av lärarna resten av terminen och sedan omplacera Ekblom och Drougge till skolor som saknade behov av dem.

– Många lärare och elever tog ställning för oss och tyckte det var vansinnigt det som hänt. Eleverna skrev ner ratings för skolan, vilket slutade med att de tog bort hemsidan för att det stod för mycket dåligt och skällde sedan ut eleverna.

Göran Drougge och Magnus Ekblom hade under vårterminen 2017 startat intresseföreningen ”Elevintresse före vinstintresse” som flera lärare på skolan var medlemmar i.

– När vi blev avstängda, ville de veta hur många lärare som var med, vilka de var och ville visa upp oss som varnande exempel, de såg vår organisation som ett hot mot deras verksamhet.

Hotar friskolornas vinster

Drougge tror att offentlighetsprincipen är nödvändig för att kunna bryta den tystnadskultur som många lärare lider av i friskolorna men att det finns ett starkt motstånd bland friskolorna.

– Problemet med offentlighetsprincipen för Academedia är att om det kommer fram uppgifter som inte är bra blir det svårare för dem att växa, säger han.

Andrés Jerez, ordförande för Lärarnas riksförbunds förening på Academedia berättar att medlemmar emellanåt hör av sig för att de vill lyfta oegentligheter på sina skolor i medierna.

– Men det vi säger till våra medlemmar är att du har lojalitetsplikt mot företaget, då får du inte uttala dig om sådant som kan skada företaget. Många väljer att inte gå vidare för att de är rädda för repressalier.

På Academedia har man infört en så kallad visselblåsarpolicy men utifrån vad Andrés Jerez hört från sina medlemmar så används den inte.

– Däremot har jag hört om många incidenter direkt från medlemmarna som vi tar upp internt inom koncernen.

Röstades ner

Att offentlighetsprincipen för friskolor i slutet på november röstades ner av de borgerliga partierna i riksdagen ser Jerez som en stor förlust.

– Vi märker att vi inte får den informationen vi fått innan för att det kan vara börspåverkande information. Hade det funnits en offentlighetsprincip skulle allmänheten kunna se hur skolkoncerner spenderar sina pengar och det hade funnits mindre misstänksamhet bland lärare.

Andrés Jerez vill inte själv uttala sig om den växande debatten om vinstuttag i skolan men säger att han liksom Lärarnas riksförbund är för att skolpengen återinvesteras i skolan, däremot ser han ett stort motstånd mot vinstuttag bland sina medlemmar.

”Blev ohållbart”

Paula Hammerskog, kommunikationsansvarig på Academedia, säger att det inte stämmer att Göran Drougge och Magnus Ekblom fick repressalier för att de kritiserade koncernen.

– Problemet som uppstod var att de agerade på arbetsplatsen på ett sätt som gjorde att andra kollegor kände sig obekväma, så vi fick ett arbetsmiljöproblem. Jag var länge emot att agera arbetsrättsligt för att det kommer uppfattas fel men till slut blev det faktiskt ohållbart.

Hon tror inte att en offentlighetsprincip skulle leda till större öppenhet.

– Vi har meddelarfrihet i skolan, om inte det kan lösa tystnadskultur har jag svårt att se att en offentlighetsprincip skulle göra det. Om det finns en tystnadskultur handlar det mer om åsikter än om fakta, säger Paula Hammerskog.

Förslaget om offentlighetsprincipen i friskolor röstades ner i slutet på november. Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson (V), skrev den motion som riksdagen röstade om. Han menar att det finns en stor enighet, både bland facken och friskolorna, att offentlighetsprincipen skulle vara bra.

– Kritiker har sagt att de mindre friskolorna kommer få tufft med administrationskostnader men de har själva sagt att offentlighetsprincipen är det enda rimliga. De enda som är emot är friskolornas riksförbund som företräder koncernerna, säger han.

Förslaget röstades ned att de borgerliga partierna och SD.

– Jag tycker offentlighetsprincipen är en viktig fråga och jag kan bara hoppas att den stora debatten om marknadsskolan kan skapa förändring, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Dagens ETC.

– Det som låser mig i frågan om offentlighetsprincipen är framförallt att vi har en riksdagsmajoritet som hittills varit kallsinnig till detta förslag. Meddelarfriheten såg vi till att den infördes i svensk rätt under förra mandatperioden, offentlighetsprincipen tog vi fram lagförslag på förra året och gick även till val med att införa den, problemet är att vi inte har stöd i riksdagen vilket inte minst omröstningen visade.

Tystnadskultur påverkar

Förutom att politiker, forskare och journalister får det svårare att granska skolorna utan långsiktig skolstatistik menar Daniel Riazat att tystnadskulturen på friskolor kan påverkas av en utebliven offentlighetsprincip.

– Självklart handlar detta inte enbart om att ta del av elevernas resultat, det handlar också om personalens villkor och att deras situation blir tuffare. Jag vet att lärare ibland måste skriva avtal för att inte prata utåt om skolan, det blir såklart värre när uppgifter inte finns tillgängliga. Skola och affärshemlighet hör inte ihop, säger Daniel Riazat.

Anna Ekström håller med om att tystnadskulturen är ett problem.

– Det är viktigt för medarbetare, elever och medborgare som vill att skolan ska fungera bra – därför tycker jag att meddelarfrihet och offentlighetsprincipen är så viktigt, vi ska vara glada för visselblåsare och se till att de får ett så gott skydd som möjligt.

Den långsiktiga lösningen som Anna Ekström helst vill se är att offentlighetsprincipen införs men att riksdagen nu ska se vilka alternativ som finns.