I fredags presenterade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L), migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling ändrade direktiv till den statliga arbetskraftsinvandringsutredningen.
Bild: Christine Olsson/TT
Dagens ETC.
En drastisk minskning av arbetskraftsinvandringen är regeringens uttalade mål med nya regler. Men de ska också innebära ett skydd mot utnyttjande för de som släpps in. Men så fungerar det inte, anser de som möter utnyttjade migrantarbetarna.
– Det här är signalpolitik och signalen är att vi inte vill ha invandrare i Sverige.
Axel Green
axel.green@etc.se
Vanligtvis brukar reformer på arbetsmarknaden vara stadigt förankrade hos antingen facken, arbetsgivarna eller båda. Men när nu regeringen nu stakar ut vägen för att ta krafttag mot arbetskraftsinvandringen, utnyttjandet och fusket tycks de inte ha lyssnat på någon av dem. Ingen är heller nöjd.
– Vanligen utgår man från ena eller båda arbetsmarknadsparternas intressen. Här säger man att syftet är att lösa ”Sveriges problem” och motparten är arbetskraftsinvandrarna, säger Catharina Calleman, professor emerita i arbetsrätt, senast vid Stockholms Universitet, som forskat på arbetskraftsinvandring.
”Bekämpas med full kraft”
Dagens ETC ges ingen intervju med arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L). Men i ett pressmeddelande presenterade regeringen och Sverigedemokraterna på fredagen inriktningen genom ändrade direktiv till den statliga arbetskraftsinvandringsutredningen.
– Sverige ska värna och förbättra reglerna för den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, sa migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Det värsta utnyttjandet av arbetskraftsvandrare och det största fusket sker i yrken som bygg-, restaurang-, städ- och transportbranscherna samt personlig assistans. Regeringen vill införa ett minimilönekrav för att godkänna en ansöka om arbetstillstånd. Lönenivån ska ställas enligt svensk medianlön, vilket 2022 motsvarar 33 200 kronor i månaden. Det hoppas man minskar arbetskraftsinvandringen till okvalificerade yrken, men också skyddar mot utnyttjande.
Finns sätt att ge låg lön
Att det skulle fungera tror inte Catharina Calleman på. Det gör inte heller de fackliga som dagligen möter de migrantarbetare som utnyttjats.
– Det finns en massa sätt att ändå ge lägre löner. En del är att man får betala tillbaka pengar, eller så får man ut pengar och betala en kollega som jobbar svart. Eller så har du en lön på 33 200 kronor i månaden, men måste i själva verket jobba längre än heltid. Det finns miljoner varianter för arbetsgivare att tänka ut för att komma undan, säger Pelle Sunvisson, förhandlare på syndikalistiska Stockholms LS.
Bengt Sandberg, ordförande för LO-drivna center för papperslösa, påpekar att redan idag finns krav på löner på kollektivavtalsnivå.
– Vill man som arbetsgivare fuska kan man skriva vad som helst på avtalet. Man justerar upp bara så att myndigheterna och facken är nöjda. Sedan får den anställde stå vid bankomaten och betala tillbaka, eller betala för att bo på bygget eller restauranglagret, säger han.
”Vi har redan bra regler”
Ingen av dem tror heller på direktivets intention att stoppa arbetskraftsinvandring till utpekade branscher där fusk och utnyttjande förekommer, skulle avhjälpa problemet. Istället skulle det bara öka den faktor som möjliggör utnyttjandet – de anställdas beroendeställning till arbetsgivaren. Ju högre risk den anställda har att bli utkastad ur landet, desto mindre möjlighet har den att säga ifrån. De stora pengar som arbetslivskriminella tjänar på utnyttjandet kommer få dem att fortsätta locka hit arbetskraft.
– Det finns inget i förslagen som stoppar det. Inget med det här kommer göra att man får ut den lön som är sagd på pappret. Inget stoppar handeln med arbetstillstånd. Det kommer driva upp priserna mer och försämra villkoren. Vi har redan bra regler. Det är att se till att de följs som är problemet, säger Pelle Sunvisson.
Även på den punkten är han överens med Bengt Sandberg. Vad som behövs är en utökad roll för facken. Bengt Sandberg tror att vägen framåt är större ansvar från facken. Att regeringen ger lagstöd och resurser till facken att ingripa mot felaktiga löner och villkor. Det vore också förenligt med den svenska modellen, anser han.
Men varken professorn eller de två fackliga eldsjälarna tror att det är utnyttjandet som regeringen i huvudsak tror sig lösa. Förslaget syftar enbart till att begränsa invandringen.
– Det här är signalpolitik och signalen är att vi inte vill ha invandrare i Sverige. Grunden är ren invandrarfientlighet, en eftergift till Sverigedemokraterna. Det har blivit en så vulgär debatt där allt är invandrarnas fel. Det är farligt inte bara för de invandrare som kämpar och sliter och varit en del i att bygga vårt välstånd. Det har gjorts förr i historien och nu görs det igen, säger han.
LO: Behovsprövning bättre
Kritiken från LO och Svenskt Näringsliv har en gemensam principiell grund. De välkomnar ambitionen att rå bot på utnyttjande, men det är arbetsmarknadens parter som ska reglera löner, inte politikerna. Enligt Svenskt Näringsliv riskerar förslaget att stänga ute arbetskraftsinvandring som Sverige behöver.
– Vi tycker att man i stället ska kräva heltidsjobb och kollektivavtalade löner, säger Karin Johansson, vd för Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.
LO å sin sida förespråkar den lösning som nu strukits ur utredningen, att en ansökan om arbetstillstånd godkänns eller avslås utifrån ett bedömt behov i respektive bransch. Att, som nu föreslås, kunna stänga vissa branscher och göra undantag i lönekravet i andra skapar ett svårhanterligt och politiserat system.
– Behovsprövning är bättre och gör det enklare för företagen, arbetskraftsinvandraren och migrationsverket att tolka de regelverk som finns. Med undantagsmodellen öppnar man upp en väldigt politiserad process, säger Mattias Schulstad, utredare på LO som också ingår i den statliga utredningen om arbetskraftsinvandring.
Regeringen lovar lösa ”Sveriges politik” – så vem kommer att bli…
Catharina Calleman
Professor emerita i arbetsrätt
Vinnare: ”Nej, det kan jag inte se någon, annat än de som helt enkelt inte vill att arbetskraftsinvandrare ska komma hit.”
Förlorare: ”Arbetskraftsinvandrarna, många arbetsgivare på bland annat service- och välfärdsområdet och även de som behöver sådana tjänster. För många arbetskraftsinvandrare innebär ju krav på högre lön att de inte blir anställda. Effekten i verkligheten blir ju inte att man höjer lönen.”
Pelle Sunvisson
Förhandlare Stockholms LS av Syndikalisterna
Vinnare: ”Alla som är anhängare av hårdare tag kommer få sitt lystmäte ett tag. Men jag har svårt att se några vinnare. Man kan plocka politiska poäng, men svårt att se att någon annan skulle tjäna på det.”
Förlorare: ”Migranterna. Det vi ser tydligt är att när risken höjs för arbetare då försämras också villkoren. Vi befarar att det kommer pressa människor in i ännu sämre arbetsvillkor.”
Mattias Schulstad
Utredare på LO
Vinnare: ”I ett drömscenario blir Migrationsverket vinnaren som får det lättare att göra bedömningen. Men, jag tror inte att det blir så utan tvärtom. Det är intressant att man inte själv kan komma på någon.
Förlorare: ”Förlorarna blir arbetsmarknadens funktionssätt med undantag skapas på ett väldigt odynamiskt och politiserat sätt. Förlorare blir också den kvalificerade arbetskraft som inte når upp till lönetröskeln. Den stora förloraren är de individer som kommer till yrken där det inte finns brist på arbetskraft som blir ännu mer utnyttjade när det fuskas ännu mer.”
Bengt Sandberg
Ordförande Center för papperslösa
Vinnare: ”De företag som fortfarande har möjlighet att fuska och utnyttja människor och lura både de och samhället på pengar.”
Förlorare: ”Det är de som utnyttjas och exploateras, jobbar under usla, slavliknande villkor och behandlas oerhört illa. Det handlar om människohandel. Vi har varit naiva i hur utbrett och organiserat det här är.”
