I måndags publicerade Dagens ETC en granskning om högerextrema, våldsamma fotbollssupportrar. Hammarbys förre ordförande Henrik Wesslén menar att ingreppen mot de våldsamma fansen måste genomföras av polis och av samhället.
– Det kan inte klubbarna eller säkerhetsansvariga göra själva, säger han.
Tobias Larsson är supporter liaison officer (SLO) hos AIK Fotboll. Hans jobb är att hålla kontakt med supportrarna och se till att det förs en konstruktiv diskussion mellan dem och klubben. Han berättar att AIK under 90-talet hade problem med högerextrema tendenser på läktarna. Men Tobias Larsson menar att det i dag finns en konsensus om att politiska åsikter, oavsett vilka, inte ska yttras inne på arenorna.
– De där sakerna läggs åt sidan. På matcherna upplever jag att folk från olika delar av samhället lär känna varandra. Det tror jag kan ha en positiv påverkan även i ett större perspektiv, säger han.
Enligt Tobias Larsson finns i princip alla politiska läger representerade bland supportrarna, men han säger att det som fotbollsklubb inte går att göra så mycket åt olika extrema åsikter.
– Det vi kan hoppas på är att folk tar med sig den gemenskap och inkludering som finns på läktarna hem.
Vad gäller våldet säger Tobias Larsson att samtliga grupperingar – inklusive fotbollsfirmorna – inte vill ha något bråk inne på matcherna. De fotbollsrelaterade slagsmål som sker utanför arenorna ser han som ett mer generellt samhällsproblem.
– Jag tror att våldet är kopplat till en manlig kultur, och det är fel oavsett om det sker på krogen eller på väg till en fotbollsmatch. Men det handlar om individer som begår brottsliga handlingar. Man kan inte döma en hel grupp för det, säger han.
Politik hör inte hemma
Lena Gustafson Wiberg, som är SLO hos Djurgården, menar också att läktarna är en plats där politik inte blandas in.
– Vi har en väldigt tydlig åsikt att alla ska vara välkomna oavsett bakgrund, etnicitet eller sexuell läggning. Våra läktare ska vara en plats för alla, säger hon.
Hon hoppas att alla känner sig trygga på matcherna. Samtidigt är det ett pågående arbete att skapa en bättre kultur utan våld, med större inkludering och mer mångfald.
– Det vi kan göra från vår sida är att försöka ge de bästa möjliga förutsättningarna för folk att utöva ett positivt supporterskap, säger hon.
För att etablera en bra kontakt och ställa upp för de som eventuellt behöver hjälp, försöker Lena Gustafson Wiberg och hennes kollegor att hålla sig så synliga och tillgängliga som möjligt.
Hammarbys förre ordförande Henrik Wesslén är också positiv till kommunikation mellan klubbarna och fansen. Men han menar också att polisen måste ges medel att hantera bråkiga individer. Enligt honom känner både supporterpolisen och säkerhetsansvariga väl till vilka det är som ställer till med problem.
– Ingreppen mot de våldsamma fansen måste genomföras av polis och av samhället. Det kan inte klubbarna eller säkerhetsansvariga göra själva, säger Henrik Wesslén.
Bland annat anser Henrik Wesslén att maskeringsförbud ska införas på matcherna, och att tillträdesförbudet utökas till ett område runtomkring arenorna.
– Sedan måste polisen bli bättre på att hantera situationen. Vi får ibland känslan av poliser på landsorten känner sig tuffa i sin kravallutrustning och gärna börjar med överdrivet våld i onödan.
Fotnot: Dagens ETC har sökt supporterföreningarna Bajen fans, Järnkaminerna och Black Army för en kommentar.
