Det var i går som beskedet kom att Tyskland infört tillfälliga passkontroller mot Österrikes gräns på grund av den stora flyktingströmmen. Åtgärden är ett avsteg från Schengenavtalet som innebär att de inre gränskontrollerna i Schengenländerna är avskaffade och att resenärer kan färdas utan pass.

– Jag har förståelse för att vi har en akut situation i Europa just nu. Och jag tycker vi behöver liknande åtgärder för svensk del också. Det handlar om att rädda liv och det handlar om att hela Europa behöver ta ansvar i det akuta läget, säger Anna Kinberg Batra till Sveriges Radio.

Hon preciserar inte närmare hur de skärpta gränskontrollerna skulle se ut utan säger att det är upp till regeringen att bedöma.

Från regeringens sida låter Stefan Löfven meddela att Tysklands beslut måste respekteras, men att Sverige har kontroll.
– Situationen är inte sådan att liknande beslut behövs nu, säger Stefan Löfven till TT.

Paralleller till högerextrema

Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, är kritisk mot Kinberg Batras utspel och drar paralleller till förslag från högerextrema partier i EU.

– Det här är något som de högerextrema i Europaparlamentet jobbar för. De vill ha taggtråd utmed de yttre gränserna och de vill nog helst ha taggtråd kring EU:s gränser också. Därför har de länge drivit att införa inre gränser i Schengen och de har gjort det i nationalistisk anda, säger Malin Björck.

Europaparlamentariker Anna Hedh (S) understryker att alla länderna i Schengen har rätt att göra tillfälliga avsteg från principen om de fria rörligheten i en akut situation. Sverige skärpte till exempel gränskontroller efter dådet på Utøya 2011. Men inte heller Anna Hedh tycker att Sverige behöver ta till sådana åtgärder just nu.

– Tyskland är tvungna att göra det tillfälligt men för Sveriges del har vi inte samma tillströmning av flyktingar som Tyskland just nu. Jag tycker det är beklagligt att moderaterna som ivrat för fri rörlighet nu börjar prata om att stänga gränser när världen brinner, säger Anna Hedh.

EU-krismöte

Anna Kinberg Batras utspel kommer samtidigt som EU håller krismöte i Bryssel med anledning av flyktingkatastrofen. EU:s inrikes- och migrationsministrar diskuterar ett förslag om ett kvotsystem för att fördela 120.000 flyktingar mellan unionens länder. Det är 40 000 fler än de länderna enades om i somras men fortfarande långt under det faktiska antalet flyktingar som kommer till Europa just nu. Som det ser ut verkar EU att kunna enas om att de 120.000 ska fördelas men ännu återstår det att knäcka nöten om hur många som respektive land ska ta emot. Tyskland tillsammans med bland andra Sverige och Frankrike vill dessutom ha kvoter för totalt 160.000 flyktingar och obligatorisk fördelning. Men flera länder i central- och östeuropa motsätter sig starkt en sådan fördelning, framförallt Rumänien, Lettland, Tjeckien och Slovakien.

Malin Björk vill se ett system där flyktingar fördelas över jämnt över EU och hon vill fasa ut Dublinförodningen, alltså den konvention som säger att flyktingar måste söka asyl i det första EU-land de anländer till.

– Dublin faller i bitar just nu och man bör använda den situationen för att fasa ut Dublin och fasa in ett nytt system som ökar och bättre fördelar flyktingmottagandet. Det kan vara ett kvotsystem med fördelning och flytande tak beroende hur stora flyktingströmmarna är, säger Malin Björk.