Från och med september höjs taket i a-kassan. En av många efterlängtad reform, och facken jublade efter beskedet i början av veckan. Men det finns fortfarande mycket att göra för att reparera trygghetssystemet för arbetslösa.
Det var i början av veckan som det bekräftades att taket i a-kassan höjs från och med den 7 september i år. I en debattartikel i tidningen Arbetet meddelade finansminister Magdalena Andersson tillsammans med Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson att det efter 13 år nu äntligen är dags.
De första 100 dagarna kommer maxbeloppet höjas från dagens 18 000 kronor till 25 000 kronor. Dessutom höjs minibeloppet från 320 kronor per dag till 365 kronor. Beskedet har följts av många jubel, inte minst från fackligt håll. Både LO, TCO och Saco har kommit med glada tillrop.
– Den här höjningen är ett mycket bra första steg. I grund och botten är vi väldigt glada över förslaget, det här har regeringen gjort bra. Det handlar om tusentals kronor mer i månaden för de som blir arbetslösa, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och fortsätter:
– Sett till framtiden behöver dock taket höjas ytterligare,
så att 80 procent av alla arbetslösa får ut 80 procent av lönen. Men det kanske största
kvarvarande problemet är
att inte tillräckligt många
kvalificerar sig till a-kassan.
En höjning av taket gynnar ju bara dem som redan har rätt till den, och det finns fortfarande hundratusentals som står utanför.
Ytterligare reformer behövs
Såren är alltså ännu inte helt läkta. Under alliansens tid vid makten genomfördes en rad förändringar av a-kassan som slog hårt mot arbetslösa. År 2007 infördes differentierade avgifter, vilket innebar kraftigt höjda kostnader för många. Efter mycket väsen avskaffades dock detta 2014. Kraven på att kvalificera sig till a-kassan höjdes också, och framför allt detta är något som facken alltså menar måste förändras. Eva Nordmark, ordförande på TCO, säger att man kommer fortsätta driva på för en reform av systemet.
– Det är en fråga som ännu inte fått någon lösning, och det är mycket som skulle kunna göras. Exempelvis borde man titta på att återinföra det studerandevillkor som fanns tidigare. Men det krävs också förbättringar för andra grupper, bland annat bör åldersgränsen på a-kassan förlängas till 67 år.
Hon får medhåll av Karl-Petter Thorwaldsson.
– Kravet på antalet arbetstimmar för kvalificering till a-kassan bör sänkas. Men a-kassa för studenter är också intressant. Den modellen finns i Danmark och det innebär att de som är klara med sina utbildningar har tid på sig att hitta rätt jobb, istället för att ta ett yrke som de inte har studerat till.
Fortsätter driva på
Karl-Petter Thorwaldsson ser positivt på möjligheterna att ytterligare förbättra a-kassan den kommande tiden.
– Fler och fler börjar förstå helheten i a-kassan och hur den påverkar andra delar av ekonomin. Det är ju inte bara en individuell försörjning, utan något som gör att vi klarar konjunktursvängningar bättre, säger han.
I dagsläget saknar dock Eva Nordmark politiska initiativ för att fler ska omfattas av trygghetssystemet. Men det vill hon ändra på.
– Vad gäller att bredda a-kassan upplever jag inte att det finns några konstruktiva förslag än. Men Ylva Johansson har signalerat att hon är öppen för att diskutera förbättringar, så där ska vi bidra med konkreta förslag.
Enkät: Är du med i a-kassan? Är du rädd för att bli arbetslös?
Cecilia Hallberg Jönsson, 30, sjukskriven, Göteborg
– Ja, jag är med för att jag inte har pengar på hög, och inte har möjlighet att skapa det heller.
– Jag är inte rädd, för jag är i den situationen. Jag är sjukskriven från hela arbetsmarknaden och tycker verkligen inte att skyddsnätet fungerar bra. Försäkringskassan är rätt jävlig att ha att göra med, och i glappen mellan två sjukskrivningar har det varit svårt. Man måste ha en frisk person vid sin sida för att klara sig.
Glenn Hysén, 55, mångsysslare, Göteborg
– Ja jag är med i a-kassan. Det är bra ifall det skulle gå åt helvete.
– Nej jag är inte rädd för tillfället. Just nu jobbar jag med allt mellan himmel och jord, men mest på Unibet.
Jasmin Ibrahim, 22, lärarstudent, Göteborg
– Nej jag studerar och jobbar bara någon gång i månaden. Jag vet inte så mycket om a-kassan men planerar att gå med när jag är färdigutbildad.
– Jag pluggar till lärare, som det finns ett stort behov av så det känns inte som att jag behöver vara så orolig.
Josefin Karlsson, 22, arbetssökande, Skövde
– Nej det har inte blivit av. Nu är det ett tag sedan jag jobbade i Sverige, jag kom tillbaka från Australien för fyra veckor sedan. Jag bor hemma och planerar att jobba här i sommar.
– Ja, när man har sökt en massa jobb och inte hört någonting från dem så blir man lite orolig. Jag har haft jobb sedan jag var 17 och inte tänkt på risken att bli arbetslös innan. Som tur är fick jag jobb idag på ett ställe där jag kan jobba lite grann och det är skönt att veta att jag i alla fall kommer få ihop lite pengar.
Oscar Reuterberg, 25, arbetar på handikappboende, Partille
– Jag är inte med. Jag borde gå med eftersom jag jobbar, men tiden har gått utan att jag tänkt på det.
– Nej, det kan hända alla, men jag är inte särskilt orolig eftersom jag har fast jobb.
Zainulabdeen Al-Azzawi, 23, sjuksköterskestudent, Göteborg
– Nej, just nu jobbar jag några månader men annars pluggar jag. Jag kommer att gå med i a-kassan när jag börjar jobba mer långsiktigt.
– Jag är inom ett yrke där man nästan inte kan bli arbetslös. Jag är undersköterska och pluggar till sjuksköterska och chanserna att få jobb är väldigt stora. Jag tror inte att jag kan bli arbetslös. Om man inte får jobb i Sverige kan man alltid åka till Norge.
Budgeten i punkter
• Taket i a-kassan höjs 7 september från 18 750 kronor i månaden till 25 000 kronor.
• Under andra halvåret 2015 satsas 620 miljoner kronor extra på järnvägen. Därefter ska anslaget till järnvägsunderhåll öka med 1,24 miljarder kronor årligen.
• Rut-avdraget för läxhjälp försvinner. Nästa år sänks också Rut-avdraget till max 25 000 kronor om året istället för dagens 50 000 kronor.
• Rot-avdraget sänks så att 30 procent av kostnaderna för dras av, istället för dagens 50 procent.
• Tillsammans ska de sänkta Rut- och Rot-avdragen spara 5,77 miljarder kronor under 2016 – pengar som ska användas för att bygga bostäder.
• Ett glasögonbidrag för att alla barn som behöver ska ha råd att skaffa glasögon införs i januari 2016.
• Bensinskatten höjs med 44 öre litern, och skatten för diesel med 48 öre från och med januari 2016.
• Sänkt arbetsgivaravgift för unga tas bort i två steg med start
1 augusti i år.
• Satsningar på skolan, bland annat fler anställda i lågstadiet och fler utbildningsplatser på lärarutbildningen. Fullt utbyggd kommer satsningen att 2019 uppgå till cirka 450 miljoner kronor per år och omfatta ungefär 6 000 utbildningsplatser.
• Klimatinvesteringar i kommuner och regioner, samt installation av laddinfrastruktur för elfordon. Under 2015 kommer 125 miljoner kronor att läggas på detta. Ytterligare 600 miljoner ska avsättas 2016–2018.
• Näringspolitiken får en satsning på 226 miljoner kronor under året för att minska arbetslösheten, bland annat finansiering av företag i tidiga skeden samt ökad export. År 2016–2019 kommer satsningen uppgå till minst 315 miljoner årligen.
• Ökad bemanning i äldreomsorgen. Under 2015 vill man lägga 1 miljard på detta. För 2016 till 2018 bedöms utgifterna för äldreomsorgen öka med 2 miljarder per år.
• Bättre förlossningsvård och stärkta insatser för kvinnohälsa. I år läggs 200 miljoner på detta. Därefter beräknas 400 miljoner per år läggas 2016–2019.
• Satsningar på etablering för nyanlända. Bland annat kompetensutveckling och fler lärare inom SFI. Regeringen avsätter 15 miljoner kronor under 2015, och från och med 2016 avser man lägga 100 miljoner per år.
• Höjt underhållsstöd från och med 2016. Bidraget höjs med 300 kronor i månaden per barn.
• Kostnadsfria läkemedel för barn från och med 2016. Regeringen återkommer om finansieringen av detta.
