Kalla Faktas granskning visar tydligt hur ojämlikt resurserna fördelas mellan nyanlända kvinnor och män. Könsskillnaderna syns särskilt när det gäller kontakten med handläggare.
Enligt Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska nyanlända erbjudas insatser på heltid i två år. Under den perioden är kontakten med handläggare avgörande för att lyckas nå ut på arbetsmarknaden. Men Kalla Faktas rapportering visar att kvinnor erbjuds färre möten och praktikjobb än männen. Diskriminering och förutfattade meningar lyfts fram som bakomliggande orsaker.
”Ännu ett tydligt exempel”
Tesen bekräftas av Yoel Tecle, en av medgrunderna till platsbanken för rasifierade, en grupp vars mål är att stärka kvinnor och män med utländsk bakgrund på arbetsmarknaden.
– Den här undersökningen visar ännu ett tydligt exempel på hur rasifierade kvinnor gång på gång faller offer för rasistiska föreställningar om invandrarkvinnor som analfabeter, hemmafruar och arbetssvaga individer, säger Yoel Tecle och fortsätter:
– Det är inte första gången som svenska institutioner reducerar invandrarkvinnor till en homogen grupp där erfarenheter och utbildningsnivåer klumpas ihop. Fortsätter man behandla nyanlända kvinnor på det här sättet så kommer de här insatserna inte funka.
Känner till problemen
Verksamhetsområdesdirektör Eva-Lisa Höglund känner till problemet och säger i en intervju till Kalla Fakta att de försöker titta på lösningar.
–Vi har också startat ett stort projekt, ”Jämställd etablering”, som ska hitta arbetssätt och metoder för att det ska vara lika förutsättningar för män och kvinnor, för det är ju självklart att vi vill att det ska se ut på det sättet, säger Eva Lisa Höglund.