Inrikes.

2021-02-23 09:59
  • Bild: Zanna Nordqvist
  • Bild: Zanna Nordqvist
  • Vad har du i påsen,  Blondinbella? Bild: Zanna Nordqvist
    Vad har du i påsen, Blondinbella?
  • Bild: Zanna Nordqvist
  • Jag har sparat samhället oerhört mycket pengar genom mitt arbete med missbrukare. Men är jag rik som ett troll? Korrekt.  Bild: Zanna Nordqvist
    Jag har sparat samhället oerhört mycket pengar genom mitt arbete med missbrukare. Men är jag rik som ett troll? Korrekt.
Puffetikett
Dagens ETC

Jan Emanuel Johansson: ”Anpassa dig eller stick”

Biker, välfärdsmiljonär, socialdemokrat. Jan Emanuel Johansson har berömmelse, makt och hundratusentals fans. Som dyrkad politisk S-influencer vill han rädda Sverige från undergång.

Dagens ETC hängde med den självutnämnde batongvänstern i två dagar för att försöka förstå vad som skiljer honom från en sverigedemokrat. 

– Sverige var ett land med ett folk och en kultur. Så öppnade vi plötsligt upp allt. Hur blev det? Dåligt, säger Jan Emanuel Johansson.

BONUS:
• Middagen med Mattias Karlsson (SD)
• Blondinbella kommer på oväntat besök
• Så tycker han om vännen Paolo Robertos sexköp
• Extra videomaterial – Jan Emanuel om sin rikemansarrogans

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Det finns ingen svensk auktoritär höger. Det finns bara Pinochet, Franco, det gänget. Skulle jag närma mig de grabbarna, tycker du? Nej, begreppsmässigt är du ute och cyklar! Man kallar inte en borgare som gillar lag och ordning för auktoritär. Skitknasigt.”

Det säger Jan Emanuel Johansson. Han är en förmögen socialdemokrat med en sympatiskt stor kaffefläck på sina moderiktigt stentvättade Our Legacy-jeans. Min fråga, om varför han som byggt sitt varumärke på en antiauktoritär fuck off-aura nu närmar sig den auktoritära högern, viftas irriterat bort. Han är inte borgerlig. Han är batongvänster.

För honom finns den auktoritära högern bara i länder där militärjuntor styr. Oavsett vad GAL-TAN visar. Här, i demokratiska Sverige, föredrar Jan Emanuel termen batonghöger för att beskriva SD, KD och M. Och frågan om han närmar sig deras politik – migration, privatisering, rättsväsende, jobb – är felställd. Det är borgerligheten som närmar sig honom då han för evigt står stilla i sin old-school socialdemokrati. En ideologi där huvudfiend­erna är miljömupparna MP och de nyliberala lakejerna C och L.


Boja och häkta utan att passera gå

Batongvänster. Handskarna ska vara hårda. Straffen långa. Framtidens privatiserade fängelser kan ligga i Rumänien för att avskräcka och spara pengar. Dömda utlänningar ska utvisas på stubben: ”Om du kommer till Sverige för att du behöver hjälp och som tack för kaffet våldtar, då ska du ut!” Och en polis på gatan ska aldrig stoppa undan sitt vapen utan istället snabbt slå av ett nyckelben när buset inte backar. Boja och häkta utan att passera gå. Skjut om så krävs. Så ska Sverige räddas.

– Det är fult att säga att man ska slå någon med batong. Men vad tror man att den är till för? Enda sättet att påverka en människa är att slå på nyckelbenet. Det är så man gör. Eller i ansiktet, men då blir det ett herrans liv.

Jan Emanuel lämnade partipolitiken 2014 och ser sig numera som en gräsrot inom socialdemokratin. Med sina tusentals fans, politiker- och finansvänner och sitt mediala genomslag, vill han vara med och påverka Sverige. ”Något kärt som gått vilse” ska ledas rätt. Det är också därför som jag umgåtts med honom i runt åtta timmar. Dagens ETC vill bena ut den besynnerliga maktfaktor som han utgör i debatten.

Den motorcykelburna före detta ungdomsgangstern Jan Emanuels levnadsöde är vältecknat. Han har varit en konstant i offentligheten i två decennier. Först, efter tiden som värsting, som socialdemokratisk lokalpolitiker i Norrtälje, norr om Stockholm, där han på 90-talet kampanjade med Palme airbrushad på sin HD. Sedan som dokusåpakändis, riksdagsman, riskkapitalist, välfärdsmiljonär. En jetset-sosse som alltid betalar medlemsavgiften till SAP.

Numera är han, förutom ägare av ett omfattande affärsimperium, aktiv som dyrkad självironisk influencer i sociala medier. ”Så vare med det, tjena tjena” hälsar Jan Emanuel sina 135 000 följare på Instagram och flexar, spexar, visar upp yachter, Lamborghinis, en strid ström p-böter. Gärna taggat #sosse, #sosseliv, #sossebil. Bland politiker är det bara Ebba Busch som slår honom med sina 144 000 följare. Som exempel stämplar Stefan Löfven, Hanif Bali och Jimmie Åkesson in på kring 100 000 Instagram-fans.

”Konservativ är klok”

I paketet med det svåråtkomliga lyxlivet ingår reklam för vad han kallar den sanna socialdemokratin: vänsterkonservatismen.

– Att vara konservativ är att vara klok. Dina fäders fotspår är säkra men genar du genom skogen finns stråtrövare. Socialdemokratin har vunnit framgång genom de små stegens politik. Vi är revolutionärer i grunden men främst reformister, säger Jan Emanuel, och guidar tillsammans med vovven Fidel genom Twin Club MC:s lokaler, hojklubben i Norrtälje han tillhört sedan barnsben.

2014 lämnade Jan Emanuel Johansson kommunpolitiken för att satsa på affärerna. Bild: Zanna Nordqvist
2014 lämnade Jan Emanuel Johansson kommunpolitiken för att satsa på affärerna.

Att den gläfsande franska bulldoggen är döpt efter idolen Castro, är givet. Ett bleknat porträtt av Kubas förre diktator pryder väggen i hörnan där Jan Emanuels två Harley Davidsons står. Bredvid hänger Che Guevara, Gandhi och Maharishi, den transcendentala meditationens fader.

– Ska vi tokprivatisera allt på en gång? Vi har testat det mer än de flesta. Blev det bra med skolorna? Sådär. Då gick vi från ett extremt håll till ”fuck det gamla, all in” åt andra hållet. Samma med migrationspolitik. Sverige var ett land med ett folk och en kultur. Så öppnade vi plötsligt upp allt. Hur blev det? Dåligt. Det radikala är dåligt.

Han pratar ofta i korta meningar med retoriska frågor till sig själv. Blev det jättebra? Nej, det blev jättedåligt. Hur blev det? Det blev inte så bra. Mycket invandring är dåligt. Mycket bidrag är dåligt. Höga skatter på jobb är dåligt. En stor stat är dåligt. En nattväktarstat är bra. Klassresa är bra. Att rika blir rikare är bra. Bostadskarriär är svinbra. Socialdemokrati är det bästa som finns. Är jag rik som ett troll? Korrekt.

Jan Emanuel sätter sig vid mc-klubbens bardisk på en brun läderstol som en gång satt i en luftvärnskanon. Medan Fidel bökar runt och biter fotografen i byxbenet, förklarar den muskelpumpade entreprenören hur vänstern kommer in bland hans konservativa batong­slag. Kapitalismen må vara den socialistiska demokratins räddning, och allt bör fritt konkurrensutsättas så att undermåliga välfärds­leverantörer kånkar, men:

– Det ska finnas skyddsnät. Och den som faller ska skjutas upp igen, inte fastna. Det har vi tappat. Vi tillåter att folk stannar nere. Social­demokratin har aldrig sagt att bidrag är bra. Vi har skapat ett monster och en väljargrupp som vi köper med bidrag. Det är smutsigt. Så ska vi inte göra. En socialdemokrati ställer krav. Och ger trygghet.

Bästa vän med Hanif Bali

Jan Emanuel är en säker klickraket. En löpsedelsfest som har kittlat i åratal med sina schizo­frena signaler: skrytig rikedom, rosenröda slagord, välfärdsmiljoner, skatte­skandaler. De senaste åren har han steppat upp synligheten medvetet. Han är alltid tillgänglig. Etablerad media nappar, de stora poddarna kör djupgående och insmickrande snack, och på Youtube har han långa, trevliga samtal med Ulf Kristersson, Ebba Busch och Jimmie Åkesson.

I sociala medier visar han upp sina kampsportskunskaper och karatekickar någon stackare in i väggen för lajks. Eller förklarar farorna med invandring för en av våra största youtubers inför över en halv miljon följare. Han driver också ett omskrivet projekt ihop med sin bff, Moderaternas bad boy Hanif Bali, där den dynamiska duon konsultar kommuner hur de ska bli tryggare. Spoiler: ökad övervakning, fler ordningsvakter, hårdare tag.

Tryggheten är en krok genom allt han pratar om. En aldrig tidigare sedd gängkriminalitet skenar. Alla som försöker mörka det är ”lortar och smutsfolk” som struntar i mannen på gatan. Den lilla knegaren, ”vanlisen som krigar på varje dag till jobbet”, är Jan Emanuels favoritperson. Om man inte för en politik som gynnar arbetarklassens intressen, då är man inte socialdemokrat. Och det som gynnar knegaren är privatiserad välfärd, skarpt sänkt inkomstskatt, strypt migration, arbetslinjen. Plus fler poliser med fler polisiära verktyg. Arbetare som svettats ihop till statskassan är de som ska checka ut samhällets förmåner. De som inte bidragit ska lite och inget ha.

Sålde sitt välfärdsimperium

Jag har träffat Jan Emanuel på två olika platser. Dels på Twin Club MC, en timme utanför Stockholm, och dels i hans övernattningslägenhet vid Östermalmstorg. Det är 200 kvadrat med en kakelugn hämtad från ett herresäte i Brottby och Magnus Uggla som granne. Men fast han har en uträknad påverkansplan att synas överallt var det inte självklart att prata med Dagens ETC. En ledare signerad Andreas Gustavsson från 2014, med rubriken ”Jan Emanuel förkroppsligar allt som är sjukt med välfärdsindustrin”, bränner än. Allt i den texten är tydligen lögn. Chef­redaktör Gustavsson är en ”smutsmänniska, skitstövel, bajskorv, nej, vänta, bajskorv är omoget, din chef är en skitmänniska”.

Twin Club MC, grundat av hans far, är ett andra hem sedan barndomen. Pengar och  berömmelse har inte förändrat något. ”Det är en lättnad att omge sig med samma människor som alltid. De som varit med mig från ingenting till någonting.” Bild: Zanna Nordqvist
Twin Club MC, grundat av hans far, är ett andra hem sedan barndomen. Pengar och berömmelse har inte förändrat något. ”Det är en lättnad att omge sig med samma människor som alltid. De som varit med mig från ingenting till någonting.”

Ledartexten, faktiskt enda gången Dagens ETC skrivit om Jan Emanuel, tar avstamp i vad som gjort honom till multimiljonär hundra gånger om. För elva år sedan sålde han med hjälp av förre finansministern Pär Nuder (S) sitt välfärdsföretag Svensk samhällsutveckling, boenden för resurskrävande ungdomar, till ett brittiskt riskkapitalbolag. Jan Emanuel fick cirka en kvarts miljard kronor för sin behandlingsmodell och enligt Expressen fick Nuder tolv miljoner kronor som tack för hjälpen. När flyktingkrisen slog till 2015 så tillhandahöll Jan Emanuel boenden för ensamkommande och gjorde då tack vare svenska staten en vinst på uppemot 60 miljoner kronor. Och pengarna fortsätter rulla in genom bland annat hans bolag Consortius: 2019 tog han ut 940 000 kronor i lön, och deklarerade ett överskott av kapital på tolv miljoner kronor.

Efter att han satt sitt folk på att kolla upp vem jag är som journalist, och ett löfte om öppna kort, sitter vi dock här i en paradvåning med en jättedyr kaffemaskin som inte fungerar.

– Mina svarta tankar är att ni vill sätta dit mig. Mina vita tankar är att ni på allvar undrar vad jag är för en filur och vad jag vill politiskt, säger Jan Emanuel, överger den exklusiva maskinen och drar på en kanna brygg.

Sedan dyker Isabella ”Blondinbella” Löwengrip förbi för att hämta upp en hemlig påse prover inför en kommande modekollektion.

Middag med Mattias Karlsson

Ja, Dagens ETC undrar. Vi undrar vad som radikaliserat honom. Vad han viskar i den politiska och finansiella maktens öron vet vi inte. Men utåt låter han allt mer som en lite mer skojfrisk sverigedemokrat, eller kanske en muterad moderat, samtidigt som mantrat är att han är den sossigaste man som någonsin vandrat jorden. Jan Emanuel uttrycker djup beundran för Åkesson, äter middag med SD:s chefsideolog Mattias Karlsson, och öser galla över S-kompisarna som ”förstört Sverige”. Hultqvist, Ygeman, Johansson, Damberg, Baylan, Hallengren – ingen är oskyldig. I nästa andetag slår han fast att SD är överfyllt med riktiga stollar, eftersom stollar naturligt söker sig till ett migrationskritiskt parti i jakten på syndabockar.

– Varför är jag fet, har dålig syn, får inga tjejer? Det är somaliernas fel, imiterar Jan Emanuel en SD-väljare.

Hur hänger något av detta ihop? Förklaringen som upprepas i alla intervjuer är att han är socialdemokrat. Inte partist. Partiet är förvirrat. Inte han.

– Man kanske upplever att jag radikaliserats även fast jag pratade om trygghet i valen 1998, 2002, 2010. Men det är inte samma land idag som 2010. Antalet människor som misshandlas till döds har sjunkit och därför kan man tänka att Sverige aldrig varit tryggare. Om man läser statistiken så är man manipulativ och har en politisk agenda. För den vanliga medborgaren, särskilt ute i förorten, har Sverige aldrig varit otryggare. De våldsdåd som sjunker är alkoholister som slår ihjäl varandra när de super. Det är tragiskt. Dock är det en attans skillnad på att bli huggen av en pundare med en morakniv på en lägenhetsfest med pundare, och att ett automatvapen missar sitt offer och skjuter en kvinna. Det är ett omstörtande våldskapital som hotar samhället i grunden. Där har jag radikaliserats. För jag tycker inte att det ska vara så.

Jan Emanuel anser att det här hänger ihop med migrationen. Sverige har tagit emot för många människor som inte anpassar sig till ­vårt samhälle, ett samhälle där essensen av vår kultur är att man förr kunde lämna dörr och cykel olåsta. En av de punkter, kanske den viktigaste, som han anser gör honom till en certi­fierad socialdemokrat, är just synen på migration och flyktingar: ”Jag vill ha en socialdemokratisk ­politik. Den är restriktiv och det har den alltid varit tills att vi tappade förnuftet. Och jag vill att den ska vara könskvoterad så att kvinnor och barn får företräde under lång tid framöver.”

–  Vill vi rädda så många som möjligt? Poängen kanske är att ge ett visst antal personer högre levnadsstandard eller att vi ska framstå som goda. Jag säger inte att det är fel. Det finns ett egenintresse i att människor känner sig goda. Men statusjakten i att ta emot så många människor som möjligt är inte relevant. För samma pengar som vi lägger i Sverige kan vi rädda fler i anknytning till ett krig. Många tycker att det är dåligt och att det är bättre att ta hit alla. Jag håller inte med.

Mångkultur, integration, assimilering – han tycker att det är ett politiskt jidder, ”ett lekande med ord som ekar löjligt tomt”. Ska ett land fungera måste det finnas en enhetlig kultur som alla respekterar och de flesta menar assimilering när de säger integration.

– Anpassar du dig inte till kulturen kommer du inte heller anpassa dig till lagen. Punkt. Integration är inte att leva kvar i sin tidigare kultur i ett utanförskap. Integration är när du tagit till dig det som Sverige är byggt på: etik, moral, värderingar, räknar Jan Emanuel upp, alltmedan han konstant snurrar sin fåtölj, symptom på de rastlösa ben som hängt med honom hela livet. Myror som gjorde plugget till en pina.

När han blickar bakåt ser han att de människor som tidigare kommit – 70-talets chilenare, flyktingar från Balkan på 90-talet – krockat lätt med svensk kultur. De har gillat att börja dricka vin lite tidigare på dagen än Svensson, haft annorlunda smak i mat, inte mer krångel än så. Religion och arbetsmoral har inte varit ett problem.

– Vi såg en stor uppgång i kriminalitet med människor från forna Jugoslavien. Men den sjönk och det gick fort för dem att komma in på arbetsmarknaden. Ett driftigt, bra folk där man i efterhand kan påvisa att de bidragit till Sverige.

Människorna som sökt sig till Sverige under det senaste decenniet har däremot kolliderat med våra värderingar med full kraft, analyserar Jan Emanuel. Främst när det gäller religion och kvinnosyn. S-influencern kallar sig frivilligt för kulturchauvinist trots den något negativa klangen. Den västerländska kulturen är bäst, ingen protest. Vi könsstymp­ar inte kvinnor.

– Det är den mest jämlika kulturen. Vi har inte en patriarkal diktatur, alls. Vi är ett av de mest jämlika länderna i världen. Kanske det jämlikaste. Överlägsen alla andra kulturer. Tycker du att man måste ha kläder på sig i badhuset? Fuck you, nej. Vi anpassar inte våra jävla badhus efter en förtryckande kultur. Det är inte okej att spöa ungarna och kärringen, inte okej att tycka att hon är mindre värd. Anpassa dig eller stick. Så tycker jag.

2001 vann Jan Emanuel ”Robinson”. Bild: TT
2001 vann Jan Emanuel ”Robinson”.

I backspegeln säger du att man kan se att de som flydde det sönderfallande Jugoslavien bidragit till Sverige. Du tror inte att vi har samma konversation om 10-talets flyktingar om 30 år?

– Det är en annan kriminalitet nu jämfört med då. Man kan också se vilka som kom. Då var det familjer. Inte ensamma män. Då tog man med sig familjen, de vandrade enorma sträckor med sina barn på axlarna och stöttade sina fruar. Vi kommer definitivt att ha en diskussion om vad vi gjorde på 10-talet. Men jag satsar mina pengar på att vi inte kommer att säga att det var tur vi gjorde som vi gjorde, för det här blev jättebra.

SD som vilket parti som helst

”Han vill stå på Sverigedemokraternas lista i valet 2022. Om de går med på det så kommer han att lansera sig själv som SD på Aftonbladet debatt.” Det säger en källa djupt inne i Socialdemokraterna till Dagens ETC om Jan Emanuel. Det skulle stärka SD:s försök att bygga sitt varumärke som de äkta sossarna, uttolkare av det egentliga folkhemmet, försvarare av Gamla Sverige.

Jan Emanuel skrattar. Hur skulle en socialdemokrat kunna hamna på ett annat partis lista? Tossigt! Partiboken med den röda rosen blir kvar i bakfickan. Även om Sverige­demokraterna enligt honom idag är ett parti som vilket som helst, betonat med dramatiska pauser mellan orden, helt avlägsnat från sitt ”vidriga” nazistiska ursprung. Att ”Sveriges skickligaste partiledare” Jimmie Åkesson på 90-talet gick med i ett öppet rasistiskt och höger­extremt parti, det har han ”dålig koll på”.

Åkesson har sagt att du är lika mycket socialdemokrat som han är miljöpartist. Vad skiljer dig från en SD:are?

– I abortfrågan kom SD med nya förslag, inget radikalt men en mer restriktiv förändring. Jag är för en förändring åt andra hållet.

De har övergett abortfrågan då det inte lockar väljare.

– Tja… Ta Nato. De har en hård linje att gå med, det är inte klokt. Det finns skattefrågor som är olika. Flera skattelättnader som Socialdemokraterna drev igenom med Centerpartiet stod SD bakom. Det var fel.

För någon månad sedan åt han en förutsättningslös middag med SD:s andrepilot Mattias Karlsson, ”en trevlig och vaken man”. På stam­haket Nyko, en finkrog på Östermalm, kände och klämde de två männen på varandras ursprung, ståndpunkter, visioner. Mycket snack om vad som lockat med respektive ideologi, lite realpolitik.

– Om två personer med drivkraft att förändra träffas är det märkligt om de inte pratar politik. Vi pratade om anledningarna till att man började agera, de orättvisor som man upplevt och som format en. Hans bakgrund påminner mycket om min egen, fast från olika perspektiv. Jag i min förort Gottsunda utanför Uppsala och han på sin småländska landsbygd. Vi har flera gemensamma nämnare. Han har rekryterat flera som jag har stor respekt för till sin tankesmedja Oikos.

Vilka då?

– Malcom Kyeyune. Om vi är bekanta? Ja, det är en liten värld. Han är en av våra skarpare politiska tänkare. Dan Korn är också en väldigt vaken man jag har stor respekt för.

Är du intresserad av att ingå i Oikos?

– Jag är intresserad av ideologiska sammanhang. Men hur har det gått med försöket att förklara det opolitiska i Oikos? Det gick åt pipsvängen.

Det är svårt att hävda att Mattias Karlsson är opolitisk.

– Han har tagit in en gammal kommunist och en jude. Jag vill inte hamna i sammanhang som kan missförstås. När jag tänker en tanke vill jag att människor ska lyssna. Inte stänga av för att jag sitter i en tankesmedja. Oikos har en bra samling intellektuella. Men jag är rädd för att folk slutar lyssna på mig så jag avstår. Jag håller mig på min kant för jag har ingen annan kant just nu. Det är den konservativa vänsterkanten. För tillfället är jag rätt ensam där.

Läs vidare på nästa sida: 5 snabba frågor

Fakta: Vem är Jan Emanuel Johansson?

Ålder: 46.

Familj:  Frun Annika, tillsammans sedan tre decennier. Barnen Matteus, 18, och Maja, 16. Olof, katt, och Fidel, hund.

Bor: Norrtälje i Stockholms län. Har två lägenheter inne i Stockholm, hus på Gotland, hus i Havanna och Marbella.

Bakgrund i kort urval:

Växte upp i Gottsunda, en stadsdel i Uppsala. Var en värsting och omplacerades av socialtjänsten till Norrtälje.

Valdes in i Norrtälje kommunfullmäktige för Socialdemokraterna 1998. Startade samma år sitt första företag, ett behandlingshem för unga utanför Norrtälje.

2001 vann han ”Expedition: Robinson”.

Satt i riksdagen 2002-06, och var sedan ersättare
i perioder fram till 2010.

Sålde 2010 med hjälp av Pär Nuder (S) sin modell för att behandla struliga ungdomar till ett brittiskt investmentbolag för en kvarts miljard kronor. Dömdes 2013 för försvårande av skattekontroll.

Lämnade 2014 Norrtäljes kommunpolitik för att helt satsa på affärerna. Drev sedan Hoppetgruppen som arbetade med ensamkommande. Bolaget gjorde 2015-16 vinster på cirka 60 miljoner kronor.

Sålde Hoppetgruppen 2018. Driver idag projekt inom fastighetsbranschen via riskkapitalbolaget Consortius. Bland annat.

Är god för ”lagom mycket pengar”, enligt sig själv.