Fi nådde inte riksdagsspärren, något som tros leda till en tillbakagång till en jämställdhetspolitik som inte har rört sig väsentligt sedan 1990-talet.
Under valkvällen mötte de preliminära valresultaten som visade att Fi hade nått riksdagsspärren jubel inte bara på Fi:s egen valvaka. Men jublet avtog snabbt och nervositeten kom krypande. Mot slutet av kvällen var det konstaterat – Fi snubblade på mållinjen och kommer inte in i riksdagen. Och det är flera som tror att de jämställdhetsfrågor som satts i fokus under valrörelsen åter kommer att hamna i skuggan.
– I det här läget som vi har idag skulle jag säga att jämställdhetsfrågan får stryka på foten. SD:s framgångar och osäkerheten kring vilken typ av regering som ska bildas kommer att prioriteras över jämställdheten, säger Renée Andersson, doktorand i statsvetenskap på Örebro universitet.
Svårt hitta sin plats
Renée Andersson menar att det kommer bli svårt för jämställdheten att hitta sin plats i det nya regeringssamarbetet med tanke på det politiska läget som råder just nu. Hon förutspår inte större förändringar i jämställdhetspolitiken heller.
– Jämställdheten har varit stabil med mål som har varit i princip oförändrade sedan mitten av 90-talet, och jag tror inte att det kommer att ändras nu heller. Men om man ska se positivt på Fi:s framgångar så är det att partiet kommer att komma igen om fyra år med ännu större krafter, eftersom de nu får partistöd.
Trots att Fi inte kom in i riksdagen har partiet fått mandat i flera kommuner runt om i landet, varav Stockholm, Göteborg och Malmö är tre.
– Fi raderas inte från vår politiska karta bara för att de inte kom in i riksdagen. De har gjort ett fantastiskt val om man jämför med valresultatet från 2010 som var på 0,4 procent.
Christina Bergqvist, professor i statsvetenskap på Uppsala universitet, tror dock inte att jämställdheten står och faller med Fi.
– De har drygt 3 procent av väljarna bakom sig, men feminismen och feministiska frågor har många fler. Även om de inte har kommit in i riksdagen kommer de att fortsätta driva sin politik och vara blåslampor på de etablerade partierna, säger hon.
Fi:s framgångar menar Christina Bergqvist går hand i hand med att den feministiska rörelsen har vuxit sig stark samtidigt som det fortfarande råder brist på jämställdhet i samhället. Men ett inträde i riksdagen hade varit gynnsamt inte bara för den feministiska rörelsen och jämställdhetspolitiken, utan även för att stärka vänsterblocket, menar hon.
– Det hade varit en tydligare signal. Just nu är läget minst sagt knepigt i och med SD:s resultat. På det sättet hade Fi:s inträde varit en ännu starkare signal till ett maktskifte om de hade nått gränsen.
Ser resultatet som ett nederlag
Flera organisationer som jobbar för jämställdhet och driver en feministisk agenda ser valresultatet som ett nederlag. Ida Östensson, grundare av Crossing Boarders, menar att oavsett regeringsbildning ser de olika partierna, i de flesta fall, samma problem med ojämställdheten men har olika lösningar på problemen. Bland frågorna nämner hon samtyckeslagstiftning, den fråga hon framförallt driver.
– I den frågan kan det gå bra då S, MP, FP och C säger sig vara för en sådan lagstiftning. Däremot har de olika syn på till exempel löneskillnaderna och karriärsmöjligheter, där kan det bli svårare att komma överens. Då är det lättare att lägga de här frågorna åt sidan.
”Hade lyft intersektionellt perspektiv”
Hon tror att ett inträde i riksdagen för Fi hade inneburit en höjd kunskapsnivå tack vare det intersektionella perspektivet (olika former av diskriminerande maktordningar som samverkar, red. anm.) som många andra partier har dålig kunskap om.
– Fi hade lyft intersektionaliteten inom vilken fråga som helst, det hade genomsyrat samtliga beslut, förslag och även debatter. Det vi har sett nu inför valet har varit att samtliga partier har lyft jämställdheten, både medialt och inom partiet, och det har väldigt mycket att göra med Fi:s framgångar. Hade Fi kommit in hade det arbetet fortsatt, då hade de andra partierna behövt behålla den här frågan så den hade varit lika aktuell som de varit inför valet, säger hon.
Även Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer, är besvikna över att Fi inte nådde riksdagsspärren.
– Om Fi hade kommit in i riksdagen hade det blivit mer belysning på kvinnors rättigheter, som är vår stora fråga som vi jobbar med. Att ha ett feministiskt parti som är så uttalat feministiskt innebär att kvinnors rättigheter lyfts fram i sakfrågor och i debatten bland alla partier, säger Karin Svensson, ordförande Roks.
Hon menar att problemet är att jämställdhet tas upp väldigt generellt, men många politiker och partier går inte ner på djupet,
– Frågan om mäns våld mot kvinnor har hamnat i skymundan, och jag tror inte att det blir någon större förändring, även om det är svårt att säga i dagsläget. Nu har vi ett tredje största parti som är SD, ett parti som inga andra partier vill samarbeta med, och det kan bidra till att fler kvinnopolitiska frågor kan sammanföra de andra partierna. Då kan mäns våld mot kvinnor vara en sådan fråga.
