BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samtidigt visar ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) att allt färre aktieägare äger allt större del av kakan. Förra året ägde de fem procenten med störst innehav hela 79 procent av aktieförmögenheten. En ökning jämfört med 2015, då de ägde 77 procent.

Snedfördelningen syns bland annat i gapet mellan medelvärdet och medianvärdet av svenskarnas innehav: Medan den genomsnittliga aktieportföljen uppgick till drygt en halv miljon förra året, låg den mittersta portföljen betydlig lägre på 30 000 kronor.

Framför allt är det äldre män som ökat sin andel av aktieförmögenheterna. Personer över 64 år ägde mer än hälften av tillgångarna förra året. Och männen satt på två tredjedelar av de direktägda aktierna.

Stort utländskt ägande

Men det är inte bara vår privata andel av aktieinnehavet som minskat. Även det gemensamma ägandet av aktiebolagen i Sverige har minskat stort det senaste decenniet. Totalt under mandatperioden 2010–2014 sålde alliansregeringen aktier för 60 miljarder kronor. I höstas sålde den rödgröna regeringen SAS-aktier för ytterligare en kvarts miljard.

Sedan 2007 har statens andel av det totala aktieinnehavet på svenska börsen minskat från 4,5 till 1,1 procent.

Bland de nya aktieinnehavarna syns inte minst utländska ägare, som vid utgången av 2016 ägde runt 40 procent av det totala börsvärdet. Det gör utlandet till den största ägarsektorn av svenska företag, efter bankerna, som äger 28 procent.

Skatteförmånligt

Att allt färre människor äger allt större värden på börsen är en av orsakerna till att inkomstklyftorna ökar i Sverige. Både kapitalinkomster och realiserade kapitalvinster har ökat kraftigt de senaste åren.

Och medan reallöneökningarna legat på strax över två procent och bankerna haft noll procent i ränta på sina sparkonton har avkastningen på aktieinnehav i många fall varit tvåsiffrigt.

Förutom börsuppgången kan aktieägarna i år även glädjas åt 187 miljarder i utdelningar. Exempelvis delar Nordea ut 25 miljarder kronor till sina aktieägare efter fjolårets vinst på 41 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär tio procents avkastning för aktieägarna, utöver själva värdeökningen på aktierna.

Kapitalinkomster har samtidigt blivit allt mer förmånligt ur skattesynpunkt jämfört med löneinkomster.

Skatt efter skatt har tagits bort för kapitalägarna och av det totala skattetrycket är skatteintäkterna på arbete nu sex gånger högre än på kapital, enligt Ekonomistyrningsverket.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.