– Jag har varit i kontakt med minst tre personer som vill lämna. Det är klart att en händelse som denna påverkar hela området, men också människor som är aktiva i gängkriminella miljöer. Många får sig en tankeställare: man börjar fundera på vad det är man håller på med, på hur ens liv ser ut. Det har också varit många oroliga föräldrar som hört av sig till oss, det i sig kan också påverka i vissa fall, att föräldrarna pressar på, berättar Erol Tümen.

De senaste åren har det varit flera uppmärksammade fall av öppna skjutningar och dödsskjutningar i Huddinge. Erol Tümen menar att tilliten till den som arbetar med avhopparverksamhet kan vara avgörande.

– Många brukar missförstå avhopparverksamheten, de tror att det innebär att man måste samarbeta med polisen, vilket i sin tur gör att färre vågar söka sig till oss. Men hos oss och många andra verksamheter handlar det om att bygga upp en relation till klienten. Det är en förutsättning för mitt arbete. Träffar de någon de kan lita på gör det att de känner sig trygga. Man får inte glömma att det finns en människa bakom, säger Erol Tümen.

Inget direkt samband

Även Malmö har drabbats hårt av skjutningar de senaste åren. Här bedriver kommunen två olika former av avhopparverksamhet: en för människor som vill lämna miljön, och en för dem som vill men lever under hot och inte längre kan bo kvar i staden. Anna Kosztovics är socialsekreterare på avhopparverksamheten sedan starten 2012. Hon menar att det är svårt att se ett direkt samband mellan öppna skjutningar och att fler lämnar miljön.

– Det är för få människor i avhopparverksamheterna för att man ska kunna skapa sig en hel bild. Efter dödsskjutningen då en ung kvinna mördades samtidigt som hon höll sin bebis i famnen var det många kriminella som reagerade. De är ju som människor i allmänhet som också kan tycka att sådana händelser är felaktiga och tragiska. Men att det skulle få dem att känna sig motiverade till att hoppa av är jag inte helt säker på, det är iallafall ingenting vi har mött särskilt mycket, säger Anna Kosztovics.

Precis som Anna Kosztovics menar Manne Gerell, kriminolog på Malmö universitet, att det är svårt att se ett generellt samband mellan fler öppna skjutningar och fler avhopp.

– Vi ser en ökning när det kommer till antalet skjutningar, men också fler skott. Det ökar risken för att skotten kan missa och träffa någon annan. Om det i sin tur leder till att fler väljer att hoppa av är svårt att säga. Det kan påverka vissa individer i hur man upplever sig själv. Det kan leda till att fler ställer sig frågan: vad håller vi på med? Men jag tror inte att man ska överdriva dess påverkan på den miljön, för somliga individer kan det ha en viss betydelse att barn skadas – andra inte, säger Manne Gerell.

Unga förväntas ta över

Den senare tidens händelser med dödsskjutningar och gänguppgörelser är enligt Erol Tümen en anledning till oro. Men han menar samtidigt att det kan motivera fler att engagera sig.

– Nu har många gängledare åkt in. Det innebär att det är ännu viktigare att fånga de unga som förväntas ta över de äldres roller. Fler måste veta att det finns hjälp att få.

Erol Tümen efterlyser fler åtgärder för att stävja kriminaliteten.

– Vi har stora problem med organiserad brottslighet, vi har Vårbynätverket som är etablerade här i kommunen till exempel. Vi är många som försöker stoppa utvecklingen, men vi behöver bli fler. Det krävs en kraftsamling, att vi är fler positiva aktörer som går samman. Vi behöver också ha ett brett perspektiv, det krävs mer än en lösning. Mitt arbete går ut på att försöka ge människor en chans, att se till så att ungdomar inte fastnar i de här destruktiva miljöerna. För det krävs det att hela samhället går ihop, inte minst politiker, säger Erol Tümen.