Henrik Levinson är själv lärare på Internationella engelska skolan i Älvsjö och vice ordförande för Lärarnas Riksförbund inom IES. Han berättar att de gjort en undersökning bland medlemmarna på alla koncernens skolor om deras syn på betyg från fyran. 71 procent svarade att de inte vill ha betyg så tidigt.

– Det är mest stressen för eleverna som de flesta lärarna uttrycker oro för. Elever i årskurs fyra är inte riktigt mogna för betyg, säger lärarna i undersökningen.

Gick ut i medierna

Internationella engelska skolans ledning gick tidigt ut i medier och berättade att de vill införa betyg från fjärde klass. Men beslutet är inte förankrat med lärarkåren eller facken.

Henrik Levinson berättar att facket inte blivit inbjudna till några lokala diskussioner i frågan.

– Varje enskilds skolas rektor ska bestämma om de ska införa betyg från årskurs fyra. Och då det är en organisatorisk förändring ska det ske i samråd med fackförbund och övrig personal på skolan. Vi väntar fortfarande på att det här läggs fram på bordet, säger han.

Vad rektorerna på koncernens olika skolor själva anser har inte lagts fram för Lärarnas Riksförbund, enligt Henrik Levinson.

Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet, är kritisk till hur IES gått till väga.

– Det är ett konstigt sätt att en koncern går ut och säger så här. Så ska det inte gå till enligt förordningen. Det här är ett enskilt rektorsbeslut som ska baseras på att rektorerna hört sig för bland sina lärare. Varje vettig rektor fattar att säger min lärarkår att det inte känns bra, då gör man det inte. Det blir ingen framgång om man inte har sina lärare med sig.

Få lärare är behöriga

Ett annat problem för IES är att relativt få lärare inom koncernen, 38 procent, har svensk lärarlegitimation och därmed är behöriga att sätta betyg. Koncernen omfattas av en undantagsregel som gör att även engelskspråkiga utländska lärare får sätta betyg, men bara om det är tillsvidareanställda.

– Men på vissa skolor är det många som varken har svensk lärarlegitimation eller är tillsvidareanställda och inte är utbildade i svensk läroplan, säger Lisa Heino.

Hon menar att många av grundskolorna inom IES har en väldigt låg andel utbildade från andra länder.

– Man ser det här lite som att nu åker jag till Sverige jobbar ett tag. Det är tillfälligt.

Lärarnas Riksförbund är oroliga att det är i de lägre årskurserna som det finns många lärare som inte har behörighet i alla ämnen som de undervisar.

– Man har enligt vår erfarenhet ofta valt sätta de behöriga lärarna i årskurser där man nu sätter betyg och lärare i lägre årskurser undervisar ibland i flera ämnen. Det underlättar ju administrationen och hela processen, säger Henrik Levinson.

Oroliga över arbetsbelastning

I undersökningen som facket gjort framkom att många behöriga lärare oroar sig över att få mer att göra om betyg från årskurs fyra införs.

– Ungefär 70 procent svarade att de är oroliga över att arbetsbördan kommer att öka och hänvisar bland annat till att de behöriga lärare som kommer bli ansvariga för att sätta betyg kommer få en till arbetsuppgift, säger Henrik Levinson.

Förslaget har sågats

Förslaget om tidigare betyg är Liberalernas hjärtefråga och i januariöverenskommelsen fick de igenom att en försöksperiod skulle inledas där skolor fick testa betyg från fyran. 100 skolor erbjöds att delta. Men slutligen var det bara tolv som nappade. Fyra av dem var från Internationella engelska skolan. Förslaget har sågats av flera tunga remissinstanser, som Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Skolverket.

Lisa Heino tycker att det är konstigt att regeringen tog beslutet att införa betyg från fjärde klass på så bristfälligt underlag.

– Kan man överhuvudtaget dra några slutsater av en frivillig försöksverksamhet där bara ett fåtal deltar. Nej! Själva försöksverksamheten var ju i sig inte vetenskaplig.

Hon är inte förvånad att just Internationella engelska skolan vill införa tidigare betyg.

– De vill ju vara en internationell skola och deras elever har redan skriftliga omdömen som är betygsliknande.

Marcus Larsson, som är lärare och driver tankesmedjan Balans, menar att det är typiskt för just IES att vilja införa betyg från fyran.

– De har en profilering som gör att de får ett väldigt trivsamt elevunderlag att jobba med och som det är lätt att göra vinst på. Det här leder till att elever som kanske vet att de inte skulle få så bra betyg i fyran inte söker dit. Jag tror ingen som är insatt i skolvärlden är förvånad över att det just är IES som hoppar på det här, säger han.
 

Internationella engelska skolan svarar på Dagens ETC:s frågor via mejl.

Ni får kritik från Lärarnas Riksförbund för att ledningen inte involverat fack och lärare. Hur ser ni på den kritiken?

– IES som huvudman har tagit ställning för betyg i årskurs 4 redan 2016 när vi fick möjlighet att vara med i försöksverksamheten för betyg, vilket vi tog upp med facken i möten då. Besluten att införa betyg i respektive skola sker på rektorsnivå, efter att de har lyssnat till alla berörda lärares åsikter, gjort riskanalyser och pratat med facken.

Innebär det att det är upp till var och en av era rektorer att välja att införa betyg?

– Ja. 

Om en rektor inte vill införa betyg från årskurs 4, vad händer då?

– Ingenting. Det är ett rektors­beslut.  

Hur tror ni att lärarnas arbetsbelastning kommer att påverkas av att de får fler betyg att sätta?

– Lärare bör även utan betyg ha en god vetskap kring hur det går för deras elever och deras kunskapsutveckling gentemot målen, så det bör inte bli en ökad arbetsbelastning. Inom IES har vi redan ett system av att följa elevers kunskapsutveckling genom betygsliknande omdömen, och dokumenterar redan elevers kunskapsutveckling mot målen.

Många av era lärare saknar svensk lärarlegitimation och är inte bekanta med det svenska betygssystemet. Hur påverkar det deras förmåga att sätta betyg?

– Alla våra lärare har en god kunskap om det svenska betygssystemet eftersom rättssäkra och likvärdiga betyg är av största vikt för oss. Våra skolor lägger stort fokus på att undervisa sina lärare i läroplanen redan under deras introduktion, och och det är ett kontinuerligt fokus för våra arbetslagsledare och academic managers under hela läsåret.