Idrottande har blivit en klassfråga

Forskningen visar att ungdomar som idrottar mår bättre än ungdomar som inte gör det, och att föreningslivet är ett viktigt sammanhang där barn kan få nya vänner, känna gemenskap och lära sig nya saker. Men alla deltar inte i föreningslivet i lika stor utsträckning.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Rapporten ”De aktiva och de inaktiva” från Centrum för idrottsforskning visar att föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå påverkar om barnen engagerar sig i föreningslivet. Sambandet är att ju högre socioekonomisk grupp man tillhör, desto mer deltar man i idrottsföreningarnas verksamheter. De har inga siffror på skillnaderna mellan stadsdelarna i Göteborg, men under 2015 intervjuade forskningsgruppen Ung livsstil över 2 000 ungdomar i Malmö och såg stora klyftor. I det välbärgade området Limhamn-Bunkeflo var 60 procent av flickorna aktiva inom föreningsidrotten men i det socioekonomiskt svagare bostadsområdet Rosengård var bara tolv procent medlemmar i en idrottsklubb.

Alla har inte råd

En anledning kan vara att utbudet på föreningar är lågt i socioekonomiskt svaga stadsdelar. En annan kan vara att man inte har råd eftersom medlems- och träningsavgifterna har ökat de senaste åren. Stefan Wagnsson och Christian Augustsson är idrottsforskare vid Karlstad universitet och de ser en trend mot att föreningslivet professionaliseras vilket driver upp kostnaderna. Sysslor som tidigare skötts av medlemmar utförs allt oftare av anställd kanslipersonal och det har blivit dyrare att delta i cuper och andra tävlingar. I rapporten Idrottens pris från 2015 skriver Stefan Wagnsson och Christian Augustsson: ”Det gamla klassiska konceptet att sova på luftmadrass i skolsal under cuperna verkar vara på väg ut till förmån för hotellboende. Detta ihop med idrottens övriga kostnader som utrustning, kläder och material verkar utgöra en ansenlig del av familjens ekonomi, inte minst om det finns flera idrottande barn i familjen.”

Deras forskning visar också att föreningarna inte längre kan förvänta sig ideellt engagemang från föräldrarna. Konsekvenserna, menar forskarna, kan bli att den ideella föreningsverksamheten minskar och den kommersialiserade föreningsidrotten vinner mark, vilket riskerar att helt utesluta vissa barn från föreningslivet.

Regeringen agerar

Under våren ska Centrum för idrottsforskning titta närmare på hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottandet. De har fått uppdraget av regeringen och ska redovisa resultatet i maj nästa år.

– Idrottsrörelsen är en otroligt viktig del av den svenska modellen – den leder till hälsa, glädje och gemenskap och den bygger Sverige starkare. Samtidigt vet vi att klyftorna har ökat och därför är det viktigt att få veta mer om hur idrottandet ser ut i dag och hur vi kan bli bättre på att nå fler, säger idrottsminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande