Hyresgästföreningen talar om ”historiskt höga yrkanden”, men nu när många förhandlingar börjat gå i mål kan de konstatera att man på många håll ändå har landat på rimliga nivåer. En rad allmännyttiga bolag i landet har nått uppgörelser på 2–3 procent, men även flera privata bolag har stannat på relativt modesta höjningar om 33,5 procent. Den genomsnittliga hyreshöjningen för 2022 var 1,71 procent.
Samtidigt har förhandlingarna strandat för några av landets allra största hyresvärdar, de tre kommunala bolagen i Stockholm. Bolagen inledde förhandlingen med ett bud på nio procent, medan Hyresgästföreningen står fast vid maximalt 2,8 procent. När bolagens bud på 8,7 procent avvisades lämnade de förhandlingarna.
– Vi ser hyresförhandlingen på olika sätt, säger Adam Hillawi, Hyresgästföreningens förhandlare mot Familjebostäder, som tillsammans med Stockholmshem och Svenska Bostäder har 77 000 hyresrätter i Stockholm.
– Vi representerar runt 200 000 hyresgäster. En så stor höjning som 8,7 procent skulle påverka hela samhället, inflationen och förvärra lågkonjunkturen.
”Får jättemycket samtal”
Adam Hillawi jämför med privata fastighetsägaren, börsnoterade Balder med drygt 4 000 hyresrätter i Stockholm, som de ”hade en konstruktiv förhandling med” och nådde en uppgörelse om 3,25 procents hyreshöjning.
– Varför kan inte ett allmännyttigt bostadsbolag, som ägs av folket, sätta lägre krav än ett privat som finns på börsen? Det där funderar jag på varje dag.
Hur skulle en hyreshöjning på 8,7 procent påverka era hyresgäster?
– Det skulle leda till en katastrofsituation för den genomsnittliga hyresgästen. Även om den har en rimlig inkomst så innebär det mindre pengar avsätta på sådant som fritid och mat, för att istället lägga det på hyran. Det skjuter i taket och i förlängningen måste staten ingripa med höjda bostadsbidrag.
Är det många som har det tajt att klara alla kostnader redan nu?
– Definitivt, vi får in jättemycket samtal från medlemmar som har det otroligt svårt redan, och vi ser även en medlemsökning, som effekt av att folk är desperata och söker sig till oss för att få hjälp.
Dyrare med uppvärmning
Håkan Larsson är chefsekonom på Sveriges allmännytta och motiverar de höga yrkandena med ett ”jättebesvärligt läge” på grund av inflationen.
– Det drabbar hyresgästerna i form av ökade kostnader för mat och drivmedel, men det slår också hårt mot bostadsbolagen, säger han.
Borde inte allmännyttan ställa lägre krav än privatvärdar?
– Det är ju sånt som underhållsbehov och räntekostnader som påverkar och där skiljer man sig inte från det privata beståndet. Sen 2011 finns finns en lagstiftning som säger att allmännyttan ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.
I samma skrivning står också att man ska ta ”ett aktivt samhällsansvar”.
– Absolut, och det behöver inte stå i motsatsförhållande. Det problematiska i år är att kostnaderna skenar. Ta Skåne, där har vi sett uppvärmningskostnader som ökat med 500 procent. Det skiljer sig väldigt mycket beroende på ort och vilka behov man har. En del bolag sitter jättetrångt till.
Fastighetsbolagen gör vinster på hundratals miljoner, har du förståelse för att det sticker i ögonen hos många hyresgäster att deras hyror ska höjas med upp till tio procent?
– Det är inget snack om att vi står inför tuffa tider, men om man då inte justerar hyror i tid och skjuter upp kostnader för underhåll så kommer chocken bli ännu större i framtiden. Inget bolag vill ha de här höjningarna.
Tvisten om Stockholms allmännytta ska nu lösas i Hyresmarknadskommittén, där det kan dröja till mars innan slutgiltigt besked kan ges.
