Fråga Johan.

2015-10-18 13:00

Hur svårt är det att rädda världen, egentligen?

Jag försöker följa klimatdebatten och blir ena dagen lycklig över alla de möjligheter som presenteras men nästa dag olycklig över en ny rapport om att kolkraften ökar eller att glaciärerna smälter.

Hur svårt är det att rädda världen? Egentligen? Är problemet tekniskt, ekonomiskt eller bara – som du sa i Göteborg – ”hål i huvudet” hos människor? Alicia

Det är tre berättelser som ständigt slåss mot varandra om utrymmet i klimatfrågan.

Den första säger att vi håller på att förstöra klimatet. Berättelser om smältande glaciärer, om översvämning, om värmeböljor och om skogsavverkning och så vidare. Exempel på att det håller på att gå riktigt illa. Så mycket ökar kolkraften i fattiga stater. Så mycket fler bilar åker på jordens vägar idag och så vidare, och så vidare. Den här berättelsen är sann, den vill skaka om, men den blir lite lätt deprimerande om det är den enda man hör.

Den andra ignorerar själva klimatfrågan och berättar om fantastiska nya oljefynd. Om nya bilmodeller. Om extrapriser på resor till varma länder. Om nya jobb genom motorvägsbyggen och nya betongförorter. Om billigare kött genom storimport från andra länder. Eller kanske om nödvändigheten av att bränna kol eller köra kärnkraft i 30 år till annars ”blir vi utan el kalla vinternätter”. Det här är en förvirrande berättelse som ständigt försöker få bort fokus från själva klimatfrågan. Man kanske jublar över nya gasfynd utanför Egypten. Men det har ingen betydelse hur mycket ny billig energi vi hittar i mark eller hav, vi kan ändå inte ta upp den och klara klimathotet. Jag menar att denna berättelse är helt styrd av de krafter som vill fortsätta förstöra några år till.

Den tredje berättelsen förklarar att hela klimatfrågan är lätt att lösa, det är en energifråga i första hand. Vi får 120 000 TW från solen varje sekund och vi behöver bara 16 TW för att försörja all energianvändning människan behöver. Om vi hade börjat med solenergi 1979 när vi pratade om sol och vind politiskt första gången, då hade jorden aldrig haft ett klimathot överhuvudtaget.

Den här berättelsen kan sedan kombineras med tekniska framsteg, goda exempel på omställning och fantastiska uträkningar på hur billigt det faktiskt är att rädda jorden jämfört med att fortsätta bränna olja, kol och gas.

Men den berättelsen kallas då inte ”realistisk” av de som faktiskt idag äger och styr energin och politiken.

Och det är detta som skapar ”hål i huvudet”-reaktionen. Den där obegripliga reaktionen där man trots bättre vetande ändå gör fel.

Som industri. Som näringsliv i stort. Som ägare. Som politiker.

Man utgår ifrån att det inte är möjligt att lösa problemet och kräver att få fortsätta förstöra lite till.

För ”jobbens skull”.

Eller ”för ekonomins skull”. Som om vi kan ha en ekonomi som förstör våra barnbarns möjligheter.

Jag tror det är väldigt viktigt att förstå att det finns starka krafter – de starkaste ekonomiska krafterna som en liten grupp människor någonsin ägt på jorden – som idag lever på att vi fortsätter förstöra lite till. Energibolagen, bankerna, bilföretagen, livsmedelsindustrin. 

Varför skulle de sluta förstöra bara för att vetenskapen säger att det måste bli ändring?

Klimatfrågan är inte en teknisk fråga. Inte alls. Det är fullt möjligt att ersätta kolkraft på tio år. Fullt möjligt skapa en effektreserv (när det är som kallast) med biogas och naturgas de få timmar då vind, vatten och sol inte klarar jobbet. (Tills vågkraften, tidvattenkraften, batterilager eller lufttryckslager byggts ut). Det är fullt möjligt att belägga alla tak och alla vägar med solceller och göra mer elenergi än människan behöver. Det är fullt möjligt att värma och kyla hus utan fossil energi. Och det är självklart fullt möjligt att minska köttproduktionen om vi vill.

Eller ta bilarna. Volkswagen och andra bilföretag tjänar pengar på diesel och bensinbilar. De vill gärna få fortsätta, de skapar lite hybrider som förlänger dieseln ytterligare tio år, de gör allt för att slippa ställa om till ren trafik. För att det är enklare och lönsammare att få fortsätta lite till.

Men det är inte en teknisk fråga, det är en ekonomisk. Tekniskt kan elbilar ersätta bensin redan idag. Och tidsmässigt är det så att världens bilpark byts vart sjunde år. Togs det politiska beslutet skulle vi kunna ställa om inom ett decennium vad gäller trafiken.

Så klimatfrågan handlar inte om att världen går åt ena eller andra hållet, det handlar bara om en ständig politisk kamp där megapengar står mot oro och ilska hos miljarder människor. 

Vill du se hopp för världen lyssnar du på de som gör något bra.

Vill du bli förtvivlad så lyssnar du på de som pratar vinster och sedan säger att ”det är så svårt att komma överens globalt”.

Men det allra viktigaste är vad du gör själv sedan. 

Politik förändras bara om några miljoner går ut på gatorna och kräver det.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter