Inrikes

”Hur mycket är ett liv i glesbygden värt?”

Publicerad 15 juli, 2019

Stefan De Vylder. Bild: Bild: Pia Gadd

Dagens ETC

För få brandmän, för dålig kommunikation och ett otydligt politiskt ledarskap. Svensk beredskap för bränder har stora brister. Det konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder, som skrivit en bok om när det brann i hans by i Hälsingland förra sommaren. Utan de enorma insatserna från civilsamhälle och frivilliga, och en stor portion tur med vädret, så hade bränderna fått betydligt allvarligare konsekvenser, menar han.

Daniel Rossetti

Text

Det började med ett blixtnedslag. Men efter den långa torkan hade det nog räckt med en liten gnista för att tända på skogen på Nötberget utanför Kårböle i Hälsingland. Branden härjade i flera veckor. Den blossade också upp igen efter att först ha blivit släckt.

9 000 hektar skog försvann, skövlades, brann upp. Det är en yta som är svår att greppa, men för att förstå vidden målar nationalekonomen och författaren Stefan de Vylder upp en bild i början av sin bok. Den uppbrända skogen motsvarar en 100 meter bred och 90 mil lång väg. Den skulle räcka från Kårböle till Smygehuk.