2005 läste 81 procent av svenskarna en dagstidning på papper eller nät en vanlig dag. 2014 är siffran 67 procent, enligt senaste statistiken Mediebarometern. I de yngsta åldersgrupperna är dagligläsarna färre än hälften.
– Ur ett demokratiperspektiv är traditionella medier avgörande för att demokratin ska fungera lokalt och nationellt och för att människor ska vara någorlunda informerade om politik i ett samhälle. Det handlar om allt från att veta vilket parti man stödjer till att utkräva ansvar från makthavare, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Problem för flesta tidningar
Vikande lönsamhet är ett problem för de allra flesta svenska tidningar. Den gamla affärsmodellen, att finansiera journalistiken genom annonser på papper fungerar inte längre. Och ännu har inget mediehus hittat någon framgångsrik digital affärsmodell. Värst förutsättningar har lokaltidningarna tror Jesper Strömbäck.
– Den gamla affärsmodellen med annonsfinansierad journalistik håller inte som förr. Vissa medier kanske har förutsättningar att klara det någorlunda, framför allt nationella medier. Men så länge utmaningen inte har lösts finns det skäl att vara orolig, säger han.
Jesper Strömbäck menar också att det inte bara handlar om läsandet av nyheter, på papper eller online, som sådant. Utan även om hur människor läser.
– De flesta nyheter människor tar del av digitalt och genom sociala medier kommer ursprungligen från traditionella nyhetsmedier men vi vet för lite om hur kunskapseffekter påverkas av format. Sedan är det en viktig skillnad på att läsa på papper respektive online, och genom sociala medier. Papper bläddrar vi igenom och ser massa nyheter vi inte visste vi var intresserade av.