Lamporna i den långa korridoren på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är nedsläckta, i rummen är persiennerna neddragna och fönstren är stängda. Om det inte vore för patienterna i väntrummet och personalen som hastar fram skulle man kunna tro att det är sommarstängt. Men anledningen till de mörka rummen är en annan – ett försök att mota bort värmen som sedan den slog till i början av juli gjort arbetsmiljön på avdelningen olidlig. I princip varje dag har temperaturen nått över trettio grader, berättar sjuksköterskan Erika Hagström Santos da Silva. Värmen ger huvudvärk och gör det svårt att koncentrera sig.
– Det är jobbigt för patienterna som kommer hit och har ont och mår illa. Som tur är har vi inte haft så långa väntetider när jag har arbetat, men flera av mina kollegor har haft dagar i värmen där patienter har suttit många timmar. För oss som jobbar är det inte heller okej, om man hade haft ett stillasittande jobb så vore det en annan sak, men vi springer ju fram och tillbaka hela tiden, säger hon.
Det är många människor som tvingas jobba i temperaturer som är långt över det normala. Enligt Peter Burman, tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket i Malmö, är handelsanställda och personal som jobbar på kontor mest utsatta när värmen slår till under sommarmånaderna. På fackförbundet Handels telefonrådgivning Handels Direkt har man de senaste veckorna märkt att frågorna börjar droppa in från personer som upplever att de har för varmt på jobbet.
– Ju mer värmen stiger ju fler är det som ringer, det finns ett problem ute på arbetsplatserna, säger Elin Pettersson, facklig rådgivare på linjen.
Ingen övre temperaturgräns
Det finns dock inget maxtak för hur varmt det får vara på en arbetsplats. Lagen säger att arbetsgivaren är skyldig att undersöka saken närmare om temperaturen på arbetsplatsen under en längre period ligger över 26 grader under den varma årstiden. Men hur stort ansvar arbetsgivaren har att agera är luddigt.
– Det finns inga klara gränser, men det är viktigt att arbetsgivaren ser till att man har tillgång till vätska och att man har drägliga förhållanden om det blir varmt. Sedan ska arbetsgivaren göra en bedömning i varje enskilt fall, man kan till exempel fundera över om man överhuvudtaget ska jobba på ett svart plåttak en riktigt het sommardag, säger Peter Burman.
Han tycker att arbetsgivarna i de flesta fall tar larmen från anställda på allvar och vidtar de åtgärder som behövs för att få en dräglig arbetsmiljö.
Olidlig värme under flera somrar
Men det är inte alltid det fungerar så. På Ica Rajden i Jokkmokk har värmen i butiken under flera år varit hög sommartid utan att ledningen gjort tillräckligt åt problemen, enligt skyddsombudet Ida-Maria Kuhmunen. I början av juli fick hon nog och gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket. Det efter att man i maj haft en två veckor lång värmeperiod där kassapersonalen ibland tvingades jobba i 32 graders värme.
Enligt kollektivavtalet har man rätt till fem minuters rast varje timme. Men Ida-Maria Kuhmunen berättar att många av de unga sommarvikarierna haft dålig koll på sina rättigheter.
– Vi som är äldre vet att vi har rätt att ta rast och dricka vatten, men de unga tjejerna har suttit i kassan i fyra timmar i sträck och inte haft en aning om att de får gå på rast. Det är jättejobbigt, jag har själv suttit i kassan i tre timmar, och man orkar inte tänka till slut. Det blir för hett, säger hon.
Anders Olofsson som äger Ica Rajden i Jokkmokk håller med om att det periodvis varit alldeles för varmt i butiken. Men han säger att det inte var förrän nu i somras som det blev riktigt illa, och att det nu är åtgärdat sedan en tekniker upptäckt att det var fel på ventilationen i butiken.
– Jag jobbar vidare med det här. Vi har tidigare köpt två air conditioner som är uppmonterade vid kassorna och i sommar en fristående luftvärmepump som väntar på att bli installerad. Även markiser är beställda som ska täcka fönstren sommartid, säger han.
Dessutom ska ventilationssystemet ses över. Ida-Maria Kuhmunen tycker inte att åtgärderna är tillräckliga och menar att det behöver göras en totalöversyn av kylsystemet i butiken, men Anders Olofsson är tveksam.
– Att lägga ut en halv miljon tycker jag är mycket för ett litet företag som oss, säger han.
Inte tillräcklig kylventilation
På gynakuten på Sahlgrenska ser problemet med värmen ut att vara långt ifrån en lösning.
– Värmen beror på att det inte finns tillräcklig kylventilation. Vi har försökt se över det, men det räcker inte när det är så här varmt, säger sjukhusets kommunikationsdirektör Joakim Kenndal.
Så personal och patienter får helt enkelt stå ut tills det bli svalare väder?
– Ja, det kan man säga. Det är varmt och personalen är de som har det jobbigast. Det är få patienter som sagt någonting om värmen. Vi jobbar med frågan, men det är ett gammalt hus och det är svårigheter med kyla i hela huset.
