I en ny rapport från den brittiska antifascistiska gruppen Hope not hate har journalisten Patrik Hermansson infiltrerat och kartlagt vad som händer i den internationella högerextrema gruppen National Partisan ­Movement, NPM, som leds av en 15-årig amerikan. Gruppen ska ha ett 15-tal svenska medlemmar och två av de högst uppsatta i gruppen är svenska tonåringar.

I ett tidigt inlägg på NPM:s Instagram-konto specificerade gruppen vilka som var välkomna: Den så kallade Generation Z, som innefattar personer födda sent 90-tal till tidigt 2010-tal.

– Det som utmärker NPM, och liknande grupper, är att de leds av unga personer och består främst av unga medlemmar. Kombinerat med att de är väldigt extrema, säger Patrik Hermansson.

Ungdomar inom extrem­högern är inte är något nytt. Det som däremot har växt fram under senare åren är att just unga tonåringar själva startar och driver egna grupper.

– De utger sig för att vara i 20-årsåldern, när de i själva verket är yngre än så. De sprider högerextrema budskap, bilder och videos via sociala medier som når ut till en ung publik. Användandet av sociala medier är grundläggande i det de gör. Det går inte att göra i verkliga livet så att säga, säger han.

Fler plattformar och mer tid

Det är flera faktorer som leder ungdomar in i högerextrema grupper, menar Patrik Hermansson. Först och främst finns det idag flera plattformar där olika former av högerextrem propa­ganda tillåts publiceras på daglig basis.

– Det bara matas hela tiden. När du är ung så har du också ofta mer tid att ta del av materialet, säger han.

Var publiceras det här materialet?

– Det är nästan alla sociala medier-plattformar. Det är kanske allra mest våldsamt på Telegram, ett chattsystem där man kan vara anonym och inte behöver fylla i något telefonnummer. Instagram och Twitter är inte heller bra. Problemet med Instagram är att det är en ganska ung publik där. Det sprids lättillgängliga och enkla budskap, i form av bilder och memes.

Hur går rekryteringen till?

– Man börjar skriva och publicera materialet på flera konton. I fallet NPM så fanns det specifika grupper i Sverige och i andra länder. Separat från det så hör man även av sig till folk. Grupperna följer personer, håller koll på vilka som gillar deras inlägg och skickar meddelanden direkt till individer som de tror kan vara intresserade. Så det pågår även en mer aktiv rekrytering.    

Kritisk mot sociala medier

Den första kontakten sker ofta på Instagram. Därefter flyttas kommunikationen snabbt över till andra plattformar, som Telegram eller Snapchat. Här blir retoriken snabbt mycket mer extrem. ­Patrik Hermansson vittnar om att det på dessa plattformar bland annat sprids videos på våldsaktioner och mord. På Snapchat publicerar medlemmarna även bilder på sig själva. Appens funktion gör så att alla bilder försvinner efter några sekunder, vilket skapar en känsla av trygghet.     

– Det skapas stora gruppchattar. Man har veckovisa gruppsamtal. Sen skapas det undergrupper för exempelvis medlemmar i olika länder. Folk är mer öppna och mer extrema på de här plattformarna.

Kan man beskylla sociala medier för att det här pågår på deras plattformar?

– Jag tycker det. Men det är komplicerat. Olika plattformar har olika möjligheter. Instagram är väldigt öppet och har stora resurser, ändå tillåts väldigt mycket extremt material ligga ute där. Det är som sagt en plattform med en ung publik, vilket jag finner problematiskt. Grupperna är inte svåra att hitta. Söker man på ordet fascist så hittar man dem.

Och Telegram och Snapchat?

– Det är mer komplicerat, för att där handlar det främst om privata konversationer. På Telegram finns det i för sig öppna kanaler där folk glorifierar höger­extrema terrorister som Breivik. De gör väldigt lite för att ta bort just högerextremt material. Däremot har de tagit bort mycket islamistiskt material. Så de har visat att de har kapacitet att göra det.

Bör sociala medier vara bättre på att kontrollera vad som publiceras?

– Det tror jag är det viktigaste. NPM hade flera rekryteringskonton på Instagram. Det sista var uppe i två månader innan det togs ner. Det fick finnas kvar trots att det var en öppen fascistisk grupp.

”De äldre är mer försiktiga”

2017 infiltrerade Patrik Hermansson alt-right-rörelsen i Storbritannien och USA under ett års tid, vilket SVT:s Dokument utifrån berättade 2018. Han tror att extremhögern sedan dess har gått från tidigare politisk optimism mot ytterligare ilska och frustration.

– Retoriken har skruvat upp rätt mycket de senaste åren. Under åren med Trump upplevde man att man kunde förändra världen. Nu har det istället skapats en starkare misstro mot förändringar på politisk väg, vilket gör att våld uppfattas en rimligare väg att gå. Det finns en slogan inom extremhögern som lyder ”there is no political solution”.

Hur skiljer sig en grupp som NPM från den ”vuxna” rörelsen?

– Det är unga människor som inte har så mycket erfarenhet. De saknar barriärer, som de vuxna i större utsträckning byggt upp. De är snabbare att säga väldigt extrema saker. De äldre är oftast mer försiktiga och strategiska.