– Jag tror att det stora ligger i mörkertalet, de som inte anmäler eftersom det är en börda att anmäla, säger Nabila Abdul Fattah.
Sverige för statistik över hatbrott. Bland dem som anmäls är främlingsfientliga/rasistiska motiv de i särklass vanligaste. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) har exempelvis anmälningarna av hatbrott med afrofobiska och antiromska motiv ökat sedan 2008.
– Tyvärr har vi inga verktyg för att kunna dra slutsatser om varför det är så. Det skulle å ena sidan kunna bero på att flera utsätts för sådana hatbrott eller att fler anmäler. Till exempel har polisens hatbrottsutbildning blivit bättre genom åren, något som påverkar hur väl vi lyckas identifiera hatbrott när vi läser anmälningarna, säger Carina Djärv, utredare på Brå.
Hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv utförs ofta av extremister på den yttersta högerkanten, vilket innebär att hotbilden riktas även mot deras motståndare. I december attackerade ett 30-tal maskerade nazister en antirasistisk manifestation i Kärrtorp arrangerad av nätverket Linje 17.
– När det gäller oss själva är hotbilden något som ska tas på allvar men samtidigt inte överdrivas. De nazistiska dåd som inträffat, och fortsätter att inträffa, är tillräckligt vidriga och tragiska i sig själva. Låt oss inte bidra ytterligare till tragiken genom att måla upp en sådan hotbild att folk drar sig för att gå på demonstrationer eller säga ifrån, säger Robert, aktiv inom det antirasistiska nätverket Linje 17.
Vill undvika nya attentat
Bara en vecka efter attentaten arrangerade nätverket en ny manifestation som lockade till sig uppemot 20 000 deltagare, vilket är den största antirasistiska manifestationen i Sveriges historia.
Känner ni er skyddade av polis när ni anordnar stora manifestationer?
– Erfarenheterna från polisens blamage den 15 december kommer inte att tvättas bort så lätt. Men visst, just nu är polismakten ångerfull och vill till varje pris undvika att samma sak händer igen. Vi får se hur länge det varar, säger Robert.
Tandlös lagstiftning
Mellan 1999 och 2009 begicks 14 politiska mord och dråp av nazister. Motsvarande antal hos radikala islamister och vänsterextremister: noll. Statistiken talar sitt tydliga språk – de högerextrema hatbrotten drabbar tusentals. Trots detta hade endast sex procent av de identifierade hatbrottsanmälningarna från 2011 personuppklarats under 2013.
– Polisen följer den lag de får. Jag tror att det stora ligger i mörkertalet, de som inte anmäler eftersom det är en börda. Jag tror att fler skulle anmäla ifall det fanns mer tyngd i hatbrottslagen, säger Nabila Abdul Fattah, ledarskribent på Dagens ETC och aktiv inom olika antirasistiska nätverk.
– Högerextremismen är normaliserad eftersom det här inte tas på allvar. Varför ska man tycka det är fel att någon kallar en för ”blatte” när SVT ställer frågan ”hur mycket invandring tål Sverige”? Man måste ta tag i rasismen och hatbrotten mot alla människor, samtidigt om man måste titta på lagstiftningen.
