Hasse och Tages arv lever vidare i Amnestyfonden

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Grundplåten var 13 720 kronor, pengar som Hasse och Tage drog in på sin revy ”Å vilken härlig fred”. I dag har vi utbetalningar på omkring 10 miljoner kronor per år, vilket innebär att vi når väldigt många personer som utsätts för människorättskränkningar, säger Gunilla Odin, som ansvarar för Amnestyfonden.

Gunilla Odin berättar att fonden växer för varje år, och bara sedan 2012 har den ökat med tre miljoner kronor.

11 procent av gåvomedlen som inkommer till svenska Amnesty går till Amnestyfondens verksamhet.

”Kändisgruppen”

Initiativet till att starta Amenstyfonden togs på 1960-talet av Amnesty grupp 50. Grupp 50 har även kommit att kallas för ”kändisgruppen”, då bland annat Gösta Ekman och domaren Lennart Aspegren ingick i gruppen, utöver Hans Alfredson och Tage Danielsson.

– Grupp 50 var lite av en kändisgrupp. De såg ett behov av att snabbare kunna hantera och få ut medel till samvetsfångar och deras familjer genom en stiftelse, säger Gunilla Odin.

På den tiden arbetade Amnesty enbart med att få samvetsfångar (personer som fängslats på grund av till exempel politisk övertygelse eller etniskt ursprung) frigivna och ge stöd till deras familjer. Amnestygrupper i olika länder hade olika fångar som de skrev till – och att Hasse och Tage engagerade sig i Amnesty bidrog till att nya grupper bildades och fler medlemmar strömmade till runt om i Sverige.

– Amnesty har lyckats bevara och utveckla biståndet i fonden. Förut hjälpte vi mest samvetsfångar och politiskt aktiva, men nu är den grupp vi hjälper större eftersom Amnesty inte bara arbetar med civila och politiska rättigheter utan även med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, säger Gunilla Odin.

”Andra kränkningar”

Det som skiljer Amnesty från andra biståndsorganisationer är att de snabbt agera och bistå individer och organisationer med stöd.

– Från början var det väldigt mycket stöd till samvetsfångar och fångarnas familjer. Med tiden blev det rättshjälp, allt eftersom kränkningarna av de mänskliga rättigheterna förändrades. I dag går en stor del av stödet till människorättsförsvarare, inte minst nu när situationen har blivit så hård för de som jobbar med de mänskliga rättigheterna, säger Gunilla Odin.

Stödet omfattar bland annat människor som utsatts för tortyr, personer som tvingats fly på grund av dödshot eller anhöriga till försvunna eller utomrättsligt avrättade.Och i Sverige ges stöd till asylsökanden som fått avslag på sin ansökan.

Gunilla Odin påpekar att utan Hasse och Tage hade aldrig Amnestys MR-bistånd varit så omfattande som det är i dag.

– Tack vare Hasse och Tage blev Amnestys arbete väldigt tidigt känt i Sverige. Utan dem hade aldrig fonden bildats, och fonden ledde till att biståndet fick en egen gren inom Amnesty som inte har försvunnit, säger Gunilla Odin.