I december i fjol hade 261 000 personer sjukersättning, år 2022 väntas antalet vara nere i 203 000. Minskningen är en del av en nedåtgående trend som pågått sedan 2005. Sedan dess minskar antalet personer med sjukersättning med i snitt 4 procent per år. 

Det beror till stor del på att antalet nybeviljade sjukersättningar är färre än antalet som går i ålderspension. Därtill beviljas allt färre ansökningar år för år. Huvudorsaken är de skärpta krav som alliansen införde 2008, men också att Försäkringskassan stramat upp sin tillämpning av reglerna 2015. 

– Vi har sett att antalet som beviljas sjukpenning har minskat drastiskt, speciellt sedan Försäkringskassan skärpte sin tolkning av lagen, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.
 

Tuffaste regelverket i OECD

Regeringens mål är att antalet nybeviljade sjukersättningar inte ska överstiga 18 000 i genomsnitt per år under 2016-2020.  Förra året låg antalet på 8 000. 

Efter att Riksrevisionen i en granskning dragit slutsatsen att regelverket var för hårt på vissa punkter medgav socialminister Annika Strandhäll (S) i våras att det var ”problematiskt”

– Vi har det tuffaste regelverket i hela OECD, sa hon till SVT Nyheter.

Även Försäkringskassan har föreslagit att reglerna lättas upp. Det ledde till att regeringen tillsatte en översyn som ännu inte är klar.

Varför ber Försäkringskassan regeringen att lätta på reglerna samtidigt som myndigheten själv skärpt tolkningen?

– Uppenbarligen anser de att de tolkade reglerna för generöst tidigare, medan de gör rätt nu – och att det är reglerna det är fel på, säger Kjell Rautio.

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, anser att det är Försäkringskassan som ställer för höga krav idag, och att myndigheten kan välja en mindre restriktiv tolkning utan regeringens inblandning. Flera prejudicerande domar ger utrymme för det, menar hon.

– Myndigheten kan inte frånskriva sig ansvar för hur de tolkar regelverk och domar. De styr ju själva hur strikt de tillämpar reglerna, säger hon till Dagens Arena.

”Mer rehabilitering”

Alliansens lagändring 2008 innebar bland annat att den tillfälliga sjukersättningen togs bort liksom möjligheten att ta hänsyn till individuella förutsättningar vid bedömningen.

– Tidigare var människor försäkrade i ”befintligt skick” och man tog hänsyn till att en 21-åring har större möjligheter att ställa om än en 60-åring. Vi vill att man återinför de särskilda skäl man hade fram till 2008, säger Kjell Rautio.
 

De som ansöker om sjukersättning prövas dessutom inte bara mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden, som inom sjukpenningen, utan även möjligheten att ta ett offentligt skyddat arbete utreds.

– Men det finns inget skäl till att långvarigt sjuka ska genomgå en tuffare prövning. 

Kjell Rautio hoppas att regeringens översyn ska leda till ”ordentliga förändringar” med ”mer av rehabilitering och mindre av utsortering eller utförsäkring”.

– Dagens regler utgår från att människor i sjukförsäkringen skulle kunna jobba, men forskningen styrker inte att människor fuskar eller överutnyttjar systemet. Tvärtom slår otryggheten i dagens regelverk undan benen för många, inte minst när det gäller möjligheten att återgå i arbete, säger Kjell Rautio.