Inrikes

Hårdare bedömningar hotar resursskolorna

Publicerad 3 december, 2020

Bild: Bild: Jonas Ekströmer/TT

Dagens ETC

”Vart ska de här barnen ta vägen?” Det frågar sig Ellinor Sandegren, vars söner går på en resursskola i Stockholm – en skolform som är till för barn med svåra funktionsnedsättningar, men som nu ser ut att vara hotad av besparingar. ”Min son Svante mådde så dåligt i den vanliga skolan att han inte ville leva mer, men när han kom in på resursskola vände livet”, säger hon.

Jörgen Lund

Text

I januariavtalet, som ligger till grund för regeringssamarbetet, slogs det fast att det ska bli lättare att få stöd i mindre undervisningsgrupper, att resursskolorna skulle utvecklas samt att skolans kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionshinder behöver öka. En intention som upprepades av statsminister Stefan Lövfen (S) i regeringsförklaringen, där han gjorde klart att ”Ingen elev ska lämnas efter. Stödet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska öka. Resursskolor ska utvecklas”.

Även Stockholms förra skolborgarråd Lotta Edholm (L) ställde sig inför valet bakom samma budskap i en debattartikel. I den skrev hon: ”Om vi inte ger stöd åt de elever som behöver det ger vi inte alla barn de kunskaper de har rätt till i grundskolan. Det är dags att Sveriges kommuner tar detta på allvar och ser till att det faktiskt finns särskilt stöd att tillgå”.