”Efterfrågan finns”

Enligt Migrationsverket är nämligen ABIS huvudsyfte – att göra det möjligt för asylsökande att även ansöka om arbetstillstånd i Sverige – inte förenligt med systemet för arbetskraftsinvandring.

”Migrationsverket bedömer att anställningserbjudandet har tillkommit i syfte att kringgå gällande invandringsbestämmelser för att ge dig en möjlighet till inresa i Sverige som annars inte skulle ha funnits,” står det i ett av besluten.

ABIS verksamhetsledare Margreth Heirås tycker inte det borde vara skäl att avslå ansökningarna.

– Vi har arbete som väntar alla vi erbjudit jobb. Sedan att vi förenar en humanistisk inställning med behovet av arbetskraft – so what?

ABIS kunder söker sig specifikt till kooperativet för att de både vill köpa en tjänst och samtidigt göra en god gärning – alltså finns en efterfrågan på kooperativets arbetskraft, menar hon.

Uppnår kraven

Av de fem personer som nu nekats arbetstillstånd har fyra fått avslag på tidigare asylansökningar och en av dem på en tidigare ansökan om arbetstillstånd. Tjänsterna de erbjudits är alla på deltid, runt 60 procent, vilket innebär en månadsinkomst på strax över 13 000 kronor. Enligt Migrationsverkets handläggare pekar det på att anställningarna utformats just för att ge de här personerna möjlighet till uppehållstillstånd, inte för att tillmötesgå ett kompetensbehov.

Samtidigt slår handläggarna fast att anställningarna uppnår kraven för att få arbetstillstånd. 13 000 kronor i månadslön före skatt är till exempel ett av dem. Enligt Margreth Heirås är det den garanterade minimilönen på ABIS, men hon säger att lönerna höjs varje år, senast med tre procent. Dessutom brukar tjänsternas omfattning utökas i takt med att de anställda får en större kundkrets.

Debatt om skenanställningar

Advokaten Tomas Fridh arbetar med att överklaga de fem besluten i migrationsdomstolen. Han menar att det enligt nuvarande lagstiftning är upp till arbetsgivaren att avgöra vem de ska rekrytera.

– Migrationsverket saknar helt befogenhet att fatta ett sådant beslut, säger han.

Men de senaste åren har det pågått en debatt om skenanställningar och vilket ansvar Migrationsverket ska ha för att förhindra dem. I en statlig utredning från 2016 föreslås till exempel fängelsestraff för arbetsgivare som kringgår regler för uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Enligt de direktiv som finns ska Migrationsverket också vara extra uppmärksamt på om en ansökan handlar om en skenanställning.

Men Tomas Fridh tycker inte att ABIS verksamhet faller under det paraplyt. Det reglerna försöker komma åt är arbetsgivare som utnyttjar sina anställda, anser han.

– Det handlar om människor som tvingas arbeta under slavlika förhållanden trots godtagbara arbetsvillkor på papper. Det gäller alltså när enskilda blir utnyttjade av arbetsgivaren.

Välkomnar domstolsprövning

Migrationsverket uttalar sig inte om enskilda fall utan fullmakt från berörda personer, vilket inte var möjligt för ETC Göteborg att införskaffa till den här tidningens pressläggning. Men presskommunikatören Michelle Bornestad hänvisar till att regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att motverka missbruk av lagstiftningen. Hon understryker också att det går att överklaga sitt beslut.

– När det gäller svårtolkade ärenden utan tydlig praxis välkomnar Migrationsverket en domstolsprövning, eftersom det då tydliggörs hur liknande ärenden ska bedömas framöver.