Totalt omfattar världens största mordutredning över 250 hyllmeter material.
Under onsdagsmorgonen kan vi äntligen få en lösning.
I dagsläget är de flesta bedömare överens om att det finns två huvudspår.
Med allra största sannolikhet är det något av dessa två spår som spaningsledningen kommer lägga fram på den digitala pressträffen under onsdagsmorgonen.
Sannolikt har ny och betydande teknisk bevisning – mordvapnet – kunnat hittas och bindas till en gärningsman med hjälp av dna-spår eller liknande.
Alternativt att ett trovärdigt erkännande har gjorts, i kombination med tung teknisk bevisning.
Skandiamannen
En då 52-årig man som jobbade som reklamkonsulent på försäkringsbolaget Skandias huvudkontor i samma kvarter på Sveavägen som mordplatsen. Han befann sig bevisningen på platsen omedelbart efter mordet, och har gett vittnesmål, där han själv påstått att han lade Olof Palme i framstupa sidoläge, vilket dock aldrig bekräftades.
Han framträdde flera gånger i media och lät även iscensätta en egen filmad rekonstruktion av mordet, i egenskap av vittne.
Flera böcker och granskningar har pekat ut honom, däribland privatspanaren Sven Anér, tidningen Proletären och Lars Larssons bok ”Nationens fiende” från 2016, samt Magasinet Filter 2018, vars journalist Thomas Pettersson belönades med Guldspaden för tolv års grävande bakom avslöjandet. Att det var efter Filters reportage som utredningen fick en viss ny energi tolkar många som att det är rätt spår.
Skandiamannen var aktiv i Moderaterna i Täby, rörde sig i högerkretsar med överstar och diplomater och ska enligt flera uppgifter ha hyst en fientlighet mot Palme.
Han hade kunskaper om och tillgång till vapen, hade tävlat i pistolskytte och hade en nära vän och granne med ett större vapenlager, där bland annat revolvrar av den Magnum-typ som användes vid mordet.
Skandiamannen avled den 26 juni 2000.
Sydafrika
Hösten 1996, över tio år efter mordet, dök plötsligt sensationella uppgifter upp från Sydafrika. Eugene de Kock, tidigare överste och polisbefäl i den sydafrikanska säkerhetstjänsten, vittnar under en rättegång och pekar då ut agenten Craig Williamson som ansvarig för Palmemordet.
Motivet ska ha varit att Sverige, och socialdemokratin, var en av de största stöttepelarna såväl ekonomiskt som politiskt till befrielserörelsen ANC, mot apartheidregimen.
Dåvarande spaningsledning reste till Sydafrika för att under en månads tid samla information och förhöra folk på plats.
Det är en invecklad teori full av hemliga agenter och mellanhänder.
I rapporten från den kommission som granskade Palmemordet 1999 handlade hela 35 sidor om Sydafrikaspåret, som internt kallades ”HB” inom polisen.
Kommissionen landade i följande analys: ”Någon definitiv slutsats om huruvida Sydafrikaspåret kan leda till en lösning av mordet på Olof Palme går inte att dra på detta stadium. En fråga som ännu inte kunnat utredas närmare är t ex, som nämnts ovan, den militära underrättelsetjänstens roll i sammanhanget.”
Teorin stöddes bland annat av författaren Stieg Larsson.
Dåvarande chef för rikskriminalen Lars Nylén skrev av uppgifterna som ett så kallat underrättelsebedrägeri, alltså att personer har fabricerat information för att komma över belöningen på 50 miljoner kronor.
Bekräftat är att Williamson befann sig i Stockholm vid tiden för mordet. Han ska även ha misstänkts för sprängattentatet mot ANC:s kontor i Stockholm i september 1986.
Så sent som i mars i år var Palmeutredarna i Pretoria för att ta emot nya dokument.
”GH”
Kallas ”Christer Petterssons dubbelgångare”. Hade licens för en revolver av liknande typ som mordvapnet. Tränad skytt, hyste stort agg mot Palme och passade väl in i gärningsmannaprofilen. Sköt sig själv 2008, i samband med att polisen knackade på hans dörr efter att brodern larmat på grund av oro för hans psykiska hälsa.
Polisspåret
Ett samlingsbegrepp för flera olika spår som riktar in sig på den vid tiden ökända Norrmalmspolisens piketstyrka som var ifrågasatta för sitt övervåld och där det förekommit uppgifter om olika poliser som velat se Palme mördad.
Christer Pettersson
Den enda som åtalats, men också den enda som friats, för mordet.
Klockan 9.30 imorgon, onsdag, ska spaningsledningen presentera ”besked i åtalsfrågan” inför den samlade världspressen. Allt annat än en trovärdig lösning vore ett grovt antiklimax.
28 februari 1986: Olof Palme skjuts i ryggen med revolverskott. Han avlider omedelbart. Polisen tar in vittnesuppgifter och använder en signalementsmaskin för att ta fram en fantombild på gärningsmannen. Den kommer senare avfärdas.
17 mars 1986: En man känd som ”33-åringen” häktas för mordet. Tre veckor senare försätts han på fri fot.
28 maj 1986: Christer Pettersson förhörs för första gången. Misstankarna avfärdas eftersom det bedöms osannolikt att Palme mördats av ”bus från gatan”.
20 januari 1987: Redan tidigt i utredningen har den kurdiska organisationen PKK misstänkts för inblandning i mordet. Detta bland annat sedan PKK terrorstämplats av Sverige. I januari utförs en razzia där 22 personer tas in till förhör, med förhoppningen av att någon ska berätta om PKK:s inblandning i mordet. Resultat uteblir. Hans Holmér tvingas avgå och ersätts av Hans Ölvebro.
16 november 1988: Telefonavlyssning av Christer Pettersson inleds. Den 14 december hämtas han till förhör, och Lisbeth Palme pekar ut honom som gärningsmannen vid en videokonfrontation. Pettersson häktas och den 29 maj 1989 åtalas han för mordet på Olof Palme. Han döms i tingsrätten, men frias i hovrätten.
26 september 1996: Eugene de Kock, före detta polisbefäl och överste inom Sydafrikas säkerhetstjänst, pekar ut spionen Craig Williamson som ansvarig för mordet. Motivet ska vara Palmes engagemang mot apartheidregimen.
1 februari 2017: Kerstin Skarp slutar som ledare för Palmeutredningen och Krister Petersson tar över. Därefter ska ”Skandiamannen” ha förekommit mer. Nya förhör hålls med vittnen och personer i hans närhet.
23 maj 2018: Filter publicerar en stor granskning som pekar ut Skandiamannen som Palmes mördare.
Februari 2020: Krister Petersson säger att ett besked i åtalsfrågan kommer under första halvåret 2020.
10 juni 2020: Under en pressträff ska besked i åtalsfrågan meddelas.
