Inrikes.

2017-06-21 10:00
John Bauer-gymnasiet / Vilhelm Sundström. Bild: Henrik Montgomery/TT / Axcel.
John Bauer-gymnasiet / Vilhelm Sundström.

Han blev rik på JB-konkursen – men undviker skatt

Friskolekoncernen JB:s konkurs slog mot 10 000 elever och staten tvingades betala de sparkade lärarnas löner. 

Men delägaren och riskkapitalisten Vilhelm Sundström drabbades ändå inte. 

Sedan konkursen har han tjänat 3,8 miljoner kronor i månaden. Och tack vare skatteplanering har han betalat 15 procent i skatt, lägre än en undersköterska.

Han blev stormrik på skatte­pengar men gör allt för att undvika skatt på sina inkomster. Riskkapitalisten Vilhelm Sundström tillhör den grupp 1 000 svenskar med högst inkomster som Dagens ETC:s granskat i en artikelserie i tre delar. 

Denna grupp har tjänat 2,5 miljoner i månaden i snitt de senaste åtta åren men har betalat 33 procent i skatt. Men Vilhelm Sundström har tjänat ännu mer. Sedan 2008 har han dragit in 3,8 miljoner i månaden – men hans skatt är till och med ännu lägre, endast 15 procent. Och pengarna kommer delvis från skattepengar eftersom han var delägare och partner i det danska riskkapitalbolaget Axcel som ägde friskolekoncernen John Bauer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det är väldigt orättvist. Ägarna har blivit miljonärer när de har spelat med ungdomarnas framtid. Jag är inte motståndare till friskolor men de ska inte skötas på det här sättet, säger Carina Carlsson som var lärare på JB-gymnasiet i Borås.

Köpte John Bauer

Vägen till toppinkomsterna in­ledde Vilhelm Sundström efter finanskrisen när han köpte John Bauer, som senare bytte namn till JB.

– Vi hade aldrig gett oss in i den här branschen om det fanns en konflikt mellan kvalitet och affärsmodellen. Det är faktiskt tvärtom, sa Vilhelm Sundström till Affärsvärlden i september 2009.

Men strax därefter började det skuldtyngda JB-skeppet att kantra. Ägarna införde hårda sparprogram. Ett halvår innan sammanbrottet började person­alen ana oråd, berättar Carina Carlsson.

– De började kräva in all överflödig elektronik. Datorer och mobiler skulle vi skicka in till huvudkontoret. Det kändes som att de försökte avyttra allt de kunde innan konkursen, säger hon. 

Trots att det flödade in pengar i Skolkoncernen blödde verksamheten kraftigt. Samtidigt klättrade Vilhelm Sundström i den svenska löneligan. Han uppgraderade från sin Brommavilla till en större våning (279 kvadratmeter) med sjöutsikt vid Norr mälarstrand, en av Stockholms bättre adresser. 2010, två år efter köpet av friskolejätten, slog han sig in i den översta promillen och tillhörde därefter den tusendel med högst inkomster.

Planen gick i stöpet

Men med tiden tröttnade han och de danska riskkapitalisterna som tänkte driva upp värdet under fem, sex år och sedan sälja bolaget med en kraftig förtjänst. Planen gick i stöpet och de bestämde sig till slut för att inte skjuta till mer pengar. Den 30 maj 2013 försattes JB-koncernen i konkurs.

Vilhelm Sundström hävdade att ”alla vinstmedel återinvesterades i verksamheten”. Men det var inte sant. Journalisten Kent Wernes granskning visade att JB:s pengar gått till räntebetalningar och uppköp av konkurrenter. Vilhelm Sundström och de danska riskkapitalisterna kunde lugnt krypa tillbaka till styrelserummen. 

Men kvar stod 900 elever utan någon skola att gå till efter sommarlovet. 

– Det hela var vansinnigt skött. Det var inte så lätt hitta platser för alla eleverna. Dessutom tappade de bort en massa elevers betyg, säger Carina Carlsson.

14:e rikaste ”grät ut”

När det hela hade blåst över klagade Vilhelm Sundström i SVT och sa att ”Vi har förlorat alla våra pengar”. Men han var personligen långt ifrån utblottad. Tvärtom. Bara året efter konkursen köpte han ett sommarhus med sjötomt i Stockholms skärgård för 14,5 miljoner och han hade då den 14:e högsta inkomsten i landet. Han hade aldrig tidigare tjänat så mycket pengar och nådde upp till den högre löneligan tillsammans med miljardärer som H&M:s Stefan Persson och Tetra pak-arvingen Finn Rausing. 

Betalar 15 procent i skatt

Men trots att Vilhelm Sundström blivit miljonär på skatte­pengar har han ansträngt sig för att bidra så lite som möjligt till statskassan. Av de 363 miljoner kronor han tjänat sedan 2008 har han alltså fått behålla 85 procent. Ett år har däremot Skatte­verket haft synpunkter på hans deklaration och utredningen pågår. 

JB-konkursen blev skolbranschens Caremaskandal. När Vilhelm Sundström och danskarna tog en springnota etablerades bilden av att risk­kapitalister i välfärden berikat sig på barnens och skattebetalarnas bekostnad. Kritiken riktade in sig på att riskkapitalbolagen är registrerade i skatteparadis. Det stämde för de allra flesta, men inte Axcel som har sin hemvist i Danmark och Sverige. Om man har en god revisor och en tänjbar skattemoral så står sig Sverige i dag ganska bra i konkurrensen med Schweiz och Caymanöarna. 

– Det verkar vara så att de som tjänar mest, alltid kommer billigt undan. De vet hur de ska lura systemet, säger Carina Carlsson.

Vilhelm Sundström har avböjt att medverka i artikeln men i ett mejl skriver bolagets ­pressekreterare att ”Axcel gjorde vad som var möjligt för att säkra att eleverna inte led mer än nödvändigt. Det var därför få elever som drabbades av JB-konkursen”.

Skatte-paradiset Sverige
– övriga delar

Miljardär betalar lägre skatt än en kassörska på Willys

Sverige – skattesänkningarnas extremland

”Ju rikare desto enklare att smita från skatten”

Skatterådgivarens rekommendation till rika: Flytta hem till Sverige

Vilhelm Sundström

Född: 1969

Gör: Delägare och partner i danska riskkapitalbolaget Axcel, ansvarig för JB-konkursen.

Inkomst (2008-2015): 363 miljoner

Skatt: 15 procent  

Konkursen

Den 30 maj 2013 försattes friskolekoncernen JB i konkurs, men den var inte oundviklig. Många av JB-företagens stora utgifter härrörde från en intern affär 2008. Ägarna fick då ut 360 miljoner av skolornas uppbyggda överskott. Dessutom skuldsattes bolagen till 200 miljoner genom banklån.  

Axcel drev JB från och med 2008. Trots att skolan gick med underskott och hade en miljard i skulder tog ägarna mellan 2009 och 2011 ut en kvarts miljard från verksamheterna, enligt en granskning från Dagens Arena.