– Jag hade utmanat normen inom partiet på kongressen tre år tidigare men då var allt som vanligt inom partiet och det skulle bara finnas en kandidat till partiledarposten. Naturligtvis blev Lars Werner vald igen.

Men kongressen 1993 var mycket annorlunda. Partiet hade tagit bort ordet kommunisterna ur partinamnet och det fanns fem kandidater till partiledarposten:

– Jag blev vald, men det berodde inte på att jag drev en feministiskt linje i partiet. Hade jag varit en uttalad feminist då hade jag nog inte blivit vald. Men det blev en stark förändring och utveckling för både partiet och mig. Jag blev också själv allt mer medveten om de patriarkala strukturerna i samhället.

– Det var en expansiv period inom Vänsterpartiet, jag förde in ett annat arbetssätt – jag var ju ensam mamma, hade arbetat länge som socialarbetare och hade andra erfarenheter än andra som hade en lång partikarriär med början i ungdomsförbundet bakom sig.

”Lever i en djup kris”

Men nu är det klimatfrågan som är det viktigaste. Gudrun Schyman menar att vi levar på lånad tid.

– Vi lever i en djup kris. Forskningen visar att de kommande tio åren blir avgörande. Vi måste prioritera klimatfrågan, den måste komma före andra saker. Det krävs nya samarbeten och nya allianser. Partierna står handfallna, försök att definiera krisen utifrån höger/vänster räcker inte. Det är att förminska det som nu pågår. 

– Vi måste förena rörelsen med politiken, i glappet frodas reaktionärt förakt för politiken och det göder reaktionära idéer. Jag vill se Klimatalliansen som en brygga in i partierna och som en blåslampa på politiken. I denna kris måste kraven från rörelsen följas av modiga politiska beslut på alla nivåer: inom kommuner, regioner och i riksdagen.

Inspirerad av Stödstrumporna

I början av oktober skrev Gudrun Schyman och en rad andra företrädare – däribland Sasja Beslik, Anders Wijkman och KG Hammar – ett manifest på Dagens Nyheters debattsida som blev startpunkten för Klimatalliansen.

– Nu har vi vuxit och har gräsrotsarbetet igång. Vi är drygt 500 medlemmar över hela landet, diskussionen har utvecklats och på ett medlemsmöte i mitten på februari ska vi bestämma om vi ska registrera en partibeteckning. Jag tror det skulle inspirera också de andra partierna. 

Gudrun Schyman ser Stödstrumporna, det feministiska nätverket under 90-talet, som ett exempel.

– Bara genom att finnas blev de ett hot mot de andra partierna, framför allt för Socialdemokraterna, som införde en rad förändringar, bland annat lanserades varannan damernas och listorna blev varvade, dessutom talade man om en feministisk utrikespolitik. Andelen kvinnor ökade dramatiskt. Men tyvärr ställde Stödstrumporna aldrig upp i valet.

I Gudrun Schyman vision hon ser hon det som möjligt att ha dubbla partimedlemskap, man ska kunna vara med i både Klimatalliansen och ett annat parti.

– Det är ett speciellt läge nu och saker går inte åt rätt håll. Vi har inte tid att vänta längre – vi kan inte förminska klimatkrisen. Vi måste samarbeta och göra allt som står i vår makt.

Räcker inte med FI

– Jag tycker att Feministiskt Initiativ har en bra miljö- och klimatpolitik, liksom också Miljöpartiet och Vänsterpartiet – men det räcker inte. Det behövs bredare allianser för att vi ska kunna uträtta det som måste göras.

Som Gudrun Schyman ser det ska inte partier kunna ansluta sig till Klimatalliansen. Man ska inte kunna representera något parti inom Klimatalliansen.

– Vi ska påverka partierna både utifrån och inifrån. Erfarenheterna från Feministiskt Initiativ visade att partierna kan påverkas. När FI kom gav det inspiration och kraft till feminister i alla partier. Det påverkade politiken. Och nu kommer vi till ett tillfälle där vi går mot val – det är ett skarpt läge. Och utmanar man makten måste man vara beredd att ta den.

– Vi behöver stärka de partier som har en bra klimatpolitik och det gör vi bäst genom att finnas som en reell kraft, det vill säga finnas med i valrörelsen. Dagens politiker tenderar att ha lösningar som ligger 10-20 år framåt, men vi behöver en politik för idag och vi hade behövt den redan igår!  Det handlar om vårt sätt att leva och om att idén om att vi ska vara herrar över jorden inte håller längre. Vi ska alltså inte bli ett traditionellt parti som ska finnas i hundra år men vi behövs nu. Kalla det gärna ett demokratiinitiativ.

Gudrun Schyman menar att det måste till en stor omställning av ekonomin och att vi måste diskutera hur vi mäter den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan inte fortsätta använda BNP som verktyg. Vi måste ifrågasätta den ständiga materiella tillväxten och söka nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället.

Men är det möjligt under det ekonomiska system vi har idag?

– Vi har inget inget val. Enligt forskarna har vi kanske tio år på oss att vända de mest destruktiva konsekvenserna av klimatkrisen. Jag vet inte vad vi ska kalla det ekonomiska system som behövs, är det kapitalism eller socialism? Det som behövs är en ekonomi som bygger på hushållning och hållbarhet. Men vi saknar en definition för detta. 

”Stolt och glad”

Trots Feministiskt Initiativ nu svaga opinionssiffror menar Gudrun Schyman att FI inte var ett misslyckande.

– FI finns fortfarande och jag är stolt och glad över det. Vi har haft en stor påverkan på politiken. Vi har lyft viktiga samhällsfrågor när vi inte talat om kvinnofrågor utan om mänskliga rättigheter. Vi fortsätter också att påverka genom att vara en politisk rörelse som är representerad i dussintalet kommuner.

– Jag känner ingen besvikelse, men visst hade det varit roligt om Fi hade kommit in i riksdagen. Men vi arbetar långsiktigt och strukturellt och fortsätter att inspirera.

Blev politisk vilde

Gudrun Schymans tid som ledare för Vänsterpartiet var många gånger mycket turbulent. Efter en omfattande ryktesspridning gick hon ut offentligt i en tv- intervju och berättade om sin alkoholism och skrev sedan in sig på ett behandlingshem i Skåne.

– Mitt förhållande idag till alkohol är strålande, säger Gudrun Schyman. Jag är nykter alkoholist sedan 25 år, men då handlade det om liv eller död – jag valde livet.

Hon avgick som partiordförande sedan det kommit fram att hon under några år felaktigt gjort avdrag för kostnader som hon fått betalt för på annat sätt, något som gjorde hennes ställning som partiledare ohållbar. Det blev inget åtal. Gudrun Schyman erkände misstagen och godtog ett strafföreläggande på 50 dagsböter för vårdslös skatteuppgift.

Då hade hon lett Vänsterpartiet till framgångar som partiet tidigare bara hade kunnat drömma om. I valet 1998 fick Vänsterpartiet tolv procent, den högsta siffra som partiet uppnått.

På partikongressen 2002 höll Gudrun Schyman att av sina mest uppmärksammade tal, det så kallade talibantalet. 

– Jag talade om de patriarkala strukturerna som i grunden är de samma över hela världen, att de finns både bland talibanerna och i Sverige. Men de politiska reportrarna ville inte lyssna, de bestämde sig för att jag jämställde talibanerna med svenska män vilket naturligtvis var falskt. Allt jag gjorde var att påpeka att de patriarkala strukturerna finns överallt.

Två år senare lämnade Gudrun Schyman Vänsterpartiet på grund av feminismen.

– Jag ville att vi skulle forma en politik som utgick ifrån att vi såg världen med kvinnors ögon. Men det blev kraftiga protester inom partiet, där gick tydligen en gräns så jag lämnade Vänsterpartiet för att fortsätta som politisk vilde i riksdagen, med målet att driva feministiska frågor och samla feminister från många olika håll.

”Dadgostar gör ett bra jobb”

Ett knappt halvår senare, i april 2005, presenterades hon som en av styrelsemedlemmarna i partiet Feministiskt Initiativ som bildats med sikte på riksdagsvalet 2006. I valet nådde partiet 0.68 procent. I valet 2014 nådde partiet sin högsta siffra hittills, 3,12 procent, och i EU-valet samma år 5,49 procent.

Idag menar Gudrun Schyman att det behövs mer samarbete i en rad olika frågor.

– Vi behöver vara mer innovativa i vår syn på demokratin. Demokratin hamnar i kris om den inte kan medverka till den förändring världen behöver. Det gäller klimatkrisen men också, samtidigt, global jämställdhet och jämlikhet och militär nedrustning.  Klimatkrisen kräver nya allianser, nya typer av samarbeten. Jag menar att vi måste bjuda in oss och bjuda ut oss, att öppna politiken. Inte leva kvar i 70-talet som gick ut på att just det parti eller den grupp jag tillhörde alltid hade helt rätt i allt, de andra hade helt fel. Vi sökte stridigheter. 

– Jag tycker att Nooshi Dadgostar gör ett bra jobb i Vänsterpartiet, hon talar på ett begripligt sätt när hon sätter vardagsfrågorna i centrum.

”Gängvåld handlar om män”

Att utmana och bekämpa de patriarkala strukturerna är en hjärtefråga för Gudrun Schyman.

– Denna ordning lägger grunden till våldet, som inte existerar i ett vakuum. Gängvåldet handlar om män i en patriarkal ordning och samma sak gäller i världsmåttstock. Kvinnors kroppar blir slagfält samtidigt som vi har en stor militär upprustning. Forskning visar att det inte är tillfällighet att dessa två sakerna kommer samtidigt. Vi måste diskutera dem i ett sammanhang.

Men strukturerna syns på många ställen i samhället. Debatten om kvinnors åldrande som startades av Ann Heberlein, Åsa Linderborg och Nina Björk rasar på kultursidorna. Den inleddes när Heberlein och Linderborg berättade att de undvek tv och fotografer för de ville inte visa sina rynkor och skönhetsfläckar.

Gudrun Schyman undviker varken fotografer eller tv.

– Jag kommer från 60- och 70-talens rörelser och då fanns det inte så många speglar i samhället, inga sociala medier och få möjligheter att framträda på bild. Vi var en del i en rörelse som inte byggde på utseendet, vi kastade behån och vi sminkade oss väldigt sparsamt. Min enkla uppmaning är att ingen ska låta rynkorna stå i vägen.

– Men detta visar också i ett bredare resonemang på kvinnans roll i vårt system, hur viktigt utseendet kan vara för många av oss. Så länge vi lever i denna patriarkala ordning så kommer vi att påverkas av den.