Syftet med friskolereformen var att främja likvärdigheten, men i Riksrevisionens granskning av skolpengen framkommer att den istället kan öka skillnader mellan elever och skolor. Granskningen landar i att skolpengen behöver förändras. Systemet bidrar inte till en likvärdig skola, säger revisionsdirektören Sofia Sandgren Massih till Ekot.
– Den riskerar att försämra möjligheterna för skolledningar att ge extra stöd till de eleverna som behöver mer stöd än genomsnittseleverna.
Nyligen röstade riksdagen ner regeringens lagförslag om att bland annat minska skolpengen till friskolor. Men inte heller det förslaget är en hållbar lösning, säger Sofia Sandgren Massih.
– Vi befarar att det skulle bli en jätteökning av överklaganden.
Elever drabbas
Huvudproblemet idag är enligt Riksrevisionen att friskolor ska ersättas enligt samma villkor som de kommunala skolorna, vilket leder till att skolpengen höjs för friskolor om kommunens kostnader ökat, även om friskolornas kostnader inte har ökat. Samtidigt har de kommunala skolorna ett ansvar att ta emot alla elever, medan friskolorna kan välja hur många elever de tar emot och på så vis optimera sin ekonomi. Resultatet blir att de kommunala skolorna får det kärvare ekonomiskt, och det drabbar eleverna som går där.
Granskningen visar att tidigare regeringar varit medvetna om problemet sedan början av 90-talet, utan att agera.
Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen utreder en statligt bestämd schablon för ersättning till friskolorna.