– Barn kommer till skolan med pannkakor och Risifrutti. Jag tycker inte att det är okej, säger Emma Persson, som bor på Tjörn, till Dagens ETC.

Hon är en av många föräldrar som kritiserar att hennes barns skola – trots att den ska vara avgiftsfri – kräver att föräldrarna skickar med barnen frukt varje dag. För flera av hennes barns klasskamrater har frukten dessutom utvecklats till ett matigare mellanmål.

– Det blir så himla fel. Alla har inte råd, och hur kul är det att berätta att man inte har råd? Jag har tagit upp det här när jag pratat enskilt med lärare och rektor. Jag har ringt och efterfrågat en lista på vad barnen får ha med sig, men jag har inte fått nåt svar, säger Emma Persson.

Martin Engström i Solna är en annan förälder som väntas packa frukt till sina barn. Han ser också problem med vad som tas med till skolan.

– Äpplet har börjat tappa sitt värde. Ett barn tar med drakfrukt, melon, hallon – det spårar ur och blir ännu mer ekonomiskt kännbart ju dyrare frukt barnen tar med.

Enligt honom blir det här ytterligare ett sätt att lägga kostnader på familjerna.

– Säg att du har tre barn och det är en frukt per dag som gäller. Det blir ju tusentals kronor. Samtidigt är det här lurigt. Skolan får inte be om det eftersom skolan ska vara kostnadsfri, men gör det ändå. Jag tycker att det är direkt fel. Det här ger en ojämlik skola och det slår hårt mot folk som har en sämre ekonomi, säger han.

Ingen specifik lagstiftning

Enligt Skolverket är det inte specifikt reglerat i skolans lagstiftning hur frukt och matsäck ska hanteras. Men utgångspunkten ska vara att skolan är kostnadsfri.

– Man kan inte tvinga vårdnadshavare att skicka med frukt till skolan varje dag, säger Klara Örn Ranung, undervisningsråd på Skolverket.

Skolan ska se till att de extra kostnaderna är ”obetydande för vårdnadshavare”. Den måste dessutom göra en helhetsbedömning under ett helt läsår för att se att de extra kostnaderna inte bryter mot reglerna om en avgiftsfri skola. Om vårdnadshavaren ändå anser att skolan bryter mot det kan man gå till rektorn och får man inte gehör där – till skolans huvudman.

Skulle det inte räcka är sista utvägen att informera Skolinspektionen. Det gjorde Maria Jägare 2015, när hon ansåg att Minervaskolan i Umeå lade på för mycket extra kostnader på föräldrarna. Hennes barn skulle ha med sig ett matigt mellanmål till så kallade skogsluffar en gång i veckan.

– När jag ifrågasatte fick jag höra att det är en friskola och om deras verksamhet inte duger för mina barn kunde jag välja en annan skola. Anpassa dig eller stick, det var sensmoralen. Problemet är ju att vi alla har olika förutsättningar. Ska energinivåerna i skolan och därmed förutsättningar för lärande sättas utifrån om föräldrar har råd att skicka med mat eller inte? Barnen delade så klart solidariskt och det tyckte skolan var fint. Vilket ju gjorde att de inte hade något intresse av att lösa det, säger hon.

Skolinspektionen fastslog att Minervaskolan inte fick ta ut extra kostnader i verksamheten och fattade beslut om att skolan måste ändra sina rutiner.

Extra utgifter under pandemin

Det är inte bara föräldrar som upplever de extra kostnaderna som ett problem. Sara Sundberg Samani är hem- och konsumentkunskapslärare på en skola i Enskede, Stockholm.

– Det finns fall där vuxna tycker att barnen ska berätta om hur dålig ekonomi de har i hemmet så att vuxna ska kunna ta det vidare till socialtjänsten. Det är ju oerhört triggande. Skolan ska ju vara en trygg plats där förtroende skapas. Nu blir det ju istället att barn stannar hemma när det är utflykt för att familjen inte har råd. Vad skapar det för tillit?

Under pandemin blev det i vissa fall värre, enligt henne. I forum på sociala medier kunde hon se att hemkunskapslärare som haft distansundervisning gett barnen i uppgift att laga mat hemma och skicka in bilder på vad de lagat.

– Det sätter ju en oerhört dålig förutsättning för att lära sig. Kanske har man inte råd att med ingredienserna eller så finns ingen vuxen hemma som kan ge tillsyn under tiden man lagar maten, säger hon.

Betydande kostnader

Den ideella barnrättsorganisationen Majblomman är väl medveten om problemet med att föräldrar förväntas skicka med frukt och matsäck – nästa år ska organisationen fokusera på just extra kostnader inom skolan. Majblomman frågade föräldrar inför en rapport 2014 vad en ”betydande kostnad” i skolan är, och svaret de fick var allt mellan 20 kronor och 500 kronor.

– Om du tycker att 20 kronor är en kännbar kostnad och du plötsligt måste lägga ut 100 kronor är det ju en ganska rejäl skillnad. Det är ju en tolkningsfråga och vi på Majblomman ser ju att det tolkas fritt av skolor, säger Liv Landell, presschef på Majblomman.

Enligt henne finns det många inom kommuner, skolor och enskilda rektorer som har uppmärksammat problemet och infört nolltolerans, men även där kan problem uppstå.

– Man ska ju nå ut till varenda lärare för att det ska bli verklighet. Sen är det ju många som inte tycker att det här är ett problem, eftersom det är så svårt att greppa att det kan finnas folk, till och med i ens närhet, som faktiskt inte har råd med de där 25 kronorna extra.

Rätt mat ger status

Alexandra Lundgren har barn i grundskolor i både Stockholmsområdet och i Uppland. Hon har gett upp tanken på att föra en diskussion kring de extra kostnaderna – det är ändå inte någon som lyssnar. Enligt henne är det vad som förväntas tas med till skolorna som är ett problem.

– I Uppland är de väldigt strikta med vad barnen får ta med, men i Stockholm är det statusbetingat. På utflykter ska det vara Subway, hamburgare från McDonalds, trots att den blir kall – hellre än en macka hemifrån. Barnen har också med sig godis, chips och kakor, trots att skolan ska vara kostnadsfri och sockerfri. Det finns föräldrar som glömmer, inte tänker på det eller som faktiskt inte har råd. Så ska det inte behöva vara.

Fotnot: Emma Persson och Alexandra Lundgren heter egentligen något annat. Martin Engström sitter för S i skolnämnden i Solna, men har inte drivit frågan om extra kostnader i skolan.