Andelen hyresrätter på den svenska bostadsmarknaden blir allt mindre. Sedan 1990 har den sjunkit från 41 till 38 procent, enligt siffror från SCB. Samtidigt har andelen bostadsrätter ökat från 17 till 23 procent. För drygt tio år sedan överträffade antalet nyproducerade bostadsrätter för första gången mängden nya hyresrätter, och sedan dess har de legat ungefär jämnt – så även under den pågående byggboomen. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det är inte bra att bostadsbyggandet drivs av individuella hushåll genom belåning. Det innebär en samhällsrisk, säger Pär Svanberg, bostadspolitisk expert på Hyresgästföreningen. 

Han säger staten har klivit tillbaka, och att marknaden inte löser bostadsbristen. Men staten måste se till att alla grupper i samhället får en chans till bostad, menar Pär Svanberg.

"Det är bra fart"

Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, är inne på samma spår. 

– Situationen är markant annorlunda nu jämfört med i början av 90-talet. Lagstiftningen som reglerar vad som räknas som en anständig lägenhet har försvagats, och staten har minskat sin inblandning, säger hon.

Hon menar även att de höga hyrorna på nya lägenheter gör att de inte är tillgängliga för många, och att detta inte syns i statistiken om hur många hyresrätter som produceras.

Men bostadsminister Peter Eriksson (MP) ser positivt på bostadsutvecklingen. Sedan oppositionen lämnade de bostadspolitiska förhandlingarna i juni har regeringen gått vidare med sina förslag, berättar han. 

– Det är bra fart på både beslutsfattande och produktion. Det byggs många hyresrätter och studentlägenheter just nu.

Nyproducerade hyreslägenheter är utom räckhåll för många. Går det att lösa bostadsbristen genom att bygga nytt på samma sätt som idag?

– Vi vet att marknaden inte riktigt klarar det själv, så vi har infört ett investeringsstöd för företag som bygger hyresbostäder, mot att de håller sig under ett visst hyrestak i minst 15 år. Men vi kan inte säga vad det ger för effekt förrän någon gång i mitten på nästa år.

Kommer antalet nya bostäder kunna möta befolkningsökningen?

– Det blir nog svårt att möta behovet 2015 och 2016, men om vi lyckas hålla nuvarande takt eller öka lite till kommer vi nog göra det på längre sikt. 

Ställer krav på staten

Både Pär Svanberg och Irene Molina tycker att investeringsstödet är ett steg i rätt riktning – men alldeles för litet. 

– Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen. Jag förstår inte var det sitter fast, säger Pär Svanberg, som tycker att det behövs skattereformer som gör det mer fördelaktigt att bygga hyresrätter. 

Även Irene Molina menar att staten måste axla en större roll. 

– Man måste hitta fler sätt att göra hyresrätter tillgängliga. Om staten vägrar röra vinstmarginalerna byggindustrin tycker sig ha rätt till, måste investeringsstödet bli mycket större, i nivå med miljonprogramstiden. Man kan inte bara överge den delen av befolkningen som annars hamnar utanför.