Inrikes.

2017-08-17 11:55
Alliansens partiledare, Annie Lööf (C), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) presenterade i veckan sitt förslag om ”inträdesjobb”. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Alliansens partiledare, Annie Lööf (C), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L) presenterade i veckan sitt förslag om ”inträdesjobb”.

Forskare tillbakavisar Alliansens låglöneförslag

Att sänka lönerna eller införa nya sorters anställningar kommer sannolikt inte ha några stora effekter på sysselsättningen, däremot kan det påverka lönerna även för de som redan har jobb. Det är slutsatsen av den forskning som finns på området, menar professorn i nationalekonomi Anders Forslund.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Flera förslag om att skapa speciella anställningar med lägre löner eller lägre anställningskostnader har kommit det senaste året. I veckan presenterade Allianspartierna ett förslag som de kallar för ”inträdesjobb” som ska ge unga utan gymnasieexamen jobb med lägre löner.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Syftet med förslaget är att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden på så sätt ska få lättare att få jobb. Men enligt professorn i nationalekonomi Anders Forslund så finns det inget som tyder på att liknande satsningar får några stora effekter på sysselsättningen.

– Om man är förespråkare av sänka lönekostnader som ett sätt att påverka sysselsättningen för nyanlända så är det ganska uppenbart att detta inte kan vara det enda man gör, för det kommer inte att räcka speciellt långt, säger Anders Forslund som är nationalekonom och biträdande chef för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet.

Kan ha viss effekt

Enligt studier som gjorts, framförallt utomlands, så finns det en del som tyder på att sänkta minimilöner kan ha en viss effekt, men det är inte frågan om ett stort antal jobb, menar Anders Forslund.

– Det finns väldigt lite som tyder på att effekterna skulle vara stora i den empiriska litteratur som finns på området. De flesta studier är också gjorda i länder där man har lagstadgade minimilöner, och det är inte säkert att de åtgärderna får samma effekter i Sverige som har minimilöner som bestäms genom kollektivavtal. Men det bör också påpekas att vissa typer av effekter, även sådana som kan vara stora, är nästan omöjliga att hitta i empiriska studier, säger han.

Subventionerade anställningar

Ett problem med olika typer av subventionerade anställningar brukar vara att betydligt färre än de som är behöriga faktiskt får dem. Satsningar för breda målgrupper med en relativt stark ställning på arbetsmarknaden riskerar också att i stor utsträckning subventionera anställningar som ändå skulle ha kommit till stånd, så ju mer riktad satsningen är desto större chans är det att den får effekt, menar Anders Forslund.

Pressar ner löner

Kritiken mot förslag om sänkta minimilöner brukar ofta vara att lägre löner gör det svårare att leva på ett arbete, och ökar risken för att människor permanent hamnar i en låglönesektor.

– För de som kommer in på de här lönerna så spelar det ju roll om det är tillfälliga sänkningar av lönen, då kommer den inte att gälla för evigt. Det finns också normalt sett en rörlighet uppåt i lön, det är sällan så att den som kommer in på en lägre lön fastnar där för evigt, säger Anders Forslund.

Både regeringen och LO menar också att sänkta minimilöner kommer pressa ner lönerna även för andra jobb.

Den bilden får visst stöd i forskningen, konstaterar Anders Forslund:

– Om man sänker lönerna längst ner så kommer det sannolikt också påverka lönerna för de som redan har jobb långt ner i lönefördelningen. Vi har gjort studier som tyder på det. Lönetillväxten blir sämre än vad den sannolikt skulle ha blivit annars.

Alliansen förslag om inträdesjobb

Genom lagstiftning vill Alliansen skapa en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen med 70 procent av rådande ingångslön i branschen, upp till ett tak på 21 000 kronor före skatt, med slopad arbetsgivaravgift.

Det arbetsrättsliga skyddet motsvarar provanställning i två år som övergår i tillsvidare­anställning därefter. Anställningen får innehas i maximalt tre år och tiden fortsätter att räknas ned även om en anställd byter arbetsgivare.