Så står det i januariöverenskommelsens 73-punktsprogram som ligger till grund för den nya regeringen. Många sneglar nu på den danska flexicuritymodellen som är en uppenbar förlaga för formuleringen. Genom att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen har Danmark ambitionen att löntagarna ska känna trygghet – security – medan arbetsgivarna får sitt behov av flexibilitet tillfredsställt.

Annan sorts trygghet

Sociologen Patrik Vulkan på Göteborgs universitet har skrivit sin avhandling om flexicuritymodellen. Han menar att man skiljer på tre sorters trygghet: Anställnings- sysselsättnings- och inkomsttrygghet. Att antingen ha ett tryggt jobb, goda möjligheter att ställa om till ett nytt jobb, och i sista hand att ha en trygg ekonomi mellan olika anställningar.

– Logiken är att om man har en hög inkomsttrygghet så ska det inte upplevas som en så tung börda att bli av med jobbet. Man ska också våga byta jobb oftare, säger han.

Inte en billigare lösning

Men Patrik Vulkan menar att man i debatten ofta glömmer bort att det danska systemet ger staten mycket högre kostnader för arbetslöshetsförsäkringen.

– Får vi en högre arbetslöshet sen då springer de här kost-naderna i höjden. Flexicurity är inte i sig en billigare lösning för staten. Till exempel behöver man erbjuda långa utbildningar till de arbetslösa, i Sverige ligger idag tyngdpunkten snarare på coachning för att hitta ett nytt jobb, säger Patrik Vulkan.

Danmark har just nu lägre öppen arbetslöshet än Sverige och landet lägger nästan dubbelt så mycket pengar per procent arbetslösa jämfört med Sverige.

Gått i motsatt riktning

Den svenska modellen för arbetslöshetsersättning har under lång tid urholkats. I en jämförelse med andra länder inom OECD, där de flesta västländer ingår, så har Sverige halkat efter. Det är färre arbetstagare som omfattas av skyddet, men framförallt så är den ersättning som vi kan få ut i a-kassa mycket lägre i förhållande till snittlönerna.

Därför kan det vara riskfyllt att gå över till ett system där a-kassan är den enda tryggheten lön-tagarna har på arbetsmarknaden, menar LO-utredaren Ulrika Vedin som studerat just arbetslöshetsförsäkringen.

– Vad händer vid nästa lågkonjunktur? När politikerna ska göra budgetåtstramningar så kan det mycket väl slå mot a-kassan igen, och då står vi plötsligt helt utan trygghet om man redan har luckrat upp anställningstryggheten, säger hon.

LO har inte tagit ställning till skrivningen om flexicurity i 73-punktsprogrammet, eftersom det saknas information om vad regeringen vill uppnå och hur. Men Ulrika Vedin varnar för att andra fackliga rättigheter kan försvagas om man luckrar upp anställningsskyddet.

– Det är väldigt komplexa system detta, med många parametrar. Det går inte att bara ta ett lands modell och implementera här, det skulle krävas stora förändringar, säger hon.

Förändrar maktbalansen

Patrik Vulkan delar bedömningen att de finns risker med att ensidigt luckra upp anställningstryggheten om man inte kraftfullt kompenserar detta på andra sätt. Det skulle också kräva att makten över arbetslöshetsförsäkringen förändrades.

– Jag kan förstå rädslan runt en sådan förändring från parternas håll. De ser en risk med att tryggheten på arbetsmarknaden förskjuts bort från parternas inflytande.

Det finns också en risk att effekten då snarare blir mindre rörlighet, om människor upplever en större otrygghet så kan de bli mindre benägna att byta jobb, menar Patrik Vulkan. I sin forskning har han sett att detta kan leda till stora konsekvenser för bland annat psykisk hälsa.

– Man skapar en otryggare arbetsmarknad, konsekvensen skulle bli att det skulle bli lättare att säga upp, och att arbetsgivare faktiskt utnyttjar detta. Många kommer att känna större oro för att bli uppsagda då, säger Patrik Vulkan.