Stadsdelen Biskopsgården i Göteborg är en av de förorter som uppmärksammats ett flertal gånger de senaste åren på grund av skjutningar och gängkriminalitet. Senast i våras sköts två personer till döds och åtta skadades på en pizzeria på Vårväderstorget. Inrikesminister Anders Ygeman lovade då att stärka resurserna för att lyfta problemområdena och förklarade att det krävs ”bättre utbildningsmöjligheter” för att stävja Göteborgs gängvåld. Men inför höstterminen blev verkligheten en annan för skolorna i Västra Hisingen.
Fyra av tio berhöriga
Om man hoppar av spårvagnen vid Vårväderstorget, går förbi kebab-kiosken på hörnet, korsar gatan och följer den asfalterade stigen upp längs kullen ett par hundra meter, så kommer man till Ryaskolan. Där går totalt 500 elever från förskolenivå till högstadiet. Det är en skola med stor mångfald och nästan alla elever har utländskt klingande efternamn. Stadsdelen i stort har väldigt många nyanlända familjer och på Ryaskolan räknas ungefär 40 procent av eleverna som nyanlända. Det är också en skola som kämpar med enorma svårigheter. Bland de elever som gick ut nionde klass under våren 2014 var knappt fyra av tio behöriga till gymnasiet, vilket kan jämföras med rikssnittet på runt nio av tio.
Knappt en månad efter den fasansfulla händelsen på Vårväderstorget kallade rektorn lärarna till personalrummet. Anledningen var att en artikel i Göteborgsposten samma morgon avslöjade att Ryakolan skulle överskrida sin budget med sex miljoner kronor, om inte besparingar gjordes. Förvirringen bland personalen, som inte fått veta något om skolans ekonomi, var stor.
Rektorn bekräftade påståendet: Ryaskolan skulle behöva göra sig av med fyra lärare till hösten. Konsultföretaget PWC hade då på uppdrag av stadsdelen Västra Hisingen under två månader ägnat sig åt att granska konton och kartlägga utgifter inom skolan, och kommit fram till Ryaskolan spenderat mer pengar än de andra. Den utgift som var störst var löner, det vill säga lärare, elevassistenter, elevhandledare, specialpedagoger och så vidare. Det var följaktligen där besparingarna skulle behöva göras.
Sedan överlämnade rektorn stadsdelens begäran om att personalen skulle göra en så kallad konsekvensanalys. Det är, krasst uttryckt, de lokala beslutfattarnas sätt att fråga: ”vilka kan ni själva tänka er att göra er av med, och vad skulle konsekvenserna bli av det?”
– Vi har gjort så många såna där konsekvensanalyser. Jag jobbade där i tretton år och alla år utom kanske två har vi suttit där med nåt jävla sparbeting hängande över oss. Och vartenda år har vi sagt vad som skulle hända. Det kommer att bli ännu mer skjutningar, ännu mer kriminella gäng som rekryterar därute. Och det är precis det som händer.
Det säger Heikki Carlsson, musiklärare. Inte långt efter beskedet om besparingar sade han upp sig och sökte istället jobb på Gård-stensskolan i Angered, där jag träffar honom under en lunchrast.
Saknar alternativ
Heikki Carlsson menar att de elever som hamnar i den kriminella världen saknar alternativ. De kommer ofta från fattiga familjer och från trångbodda hem där föräldrarna är arbetslösa eller jobbar stenhårt. En viktig orsak till att de rekryteras av kriminella gäng är att de misslyckats i skolan.
– Och de har misslyckats i skolan eftersom vi saknat resurser att ta hand om dem.
En av de resurser Heikki Carlsson slogs för men aldrig fick var en aula. Den fanns tidigare men gjordes om till förskola, eftersom antalet barn ökade. När han sedan egenhändigt byggde en studio, fick han inte lov att använda den, eftersom den inte ansågs vara brandsäker. I budgeten fanns inte utrymme att bygga en nödutgång.
Men Heikki Carlsson var långt ifrån den enda som sa upp sig i våras. Totalt slutade 14 personer, ur en personalstyrka på omkring 50. Hampus, som egentligen heter något annat, är lärare på skolan och är bekymrad över att så många slutat.
– Om eleverna inte känner igen någon av sina lärare, och inte har förtroende för någon av dem, då förlorar man dem. Problemet är att det är ganska få lärare som söker sig dit, eftersom det är en så tung arbetsmiljö.
Han berättar om hur två klasser slagits ihop till en på 34 elever, att skolan inte lever upp till bestämmelserna i skollagen om särskilt stöd och att nyanlända elever som har väldigt lite skolbakgrund förväntas klara sig lika bra som barn som är födda i Sverige. Också barn som väntar på en plats på specialskola går kvar på Ryaskolan.
– På papperet går det kanske att skära ned men i verkligheten behöver vi mer personal, och mer specialhjälp, eftersom så många barn är i behov av särskilt stöd. De kan inte lära sig läsa och skriva så som det är nu. Det är väldigt stökigt i klassrummet och barnen är oroliga.
Några som däremot fått ökade resurser är polisen i Västra Götaland. I samband med ett dubbelmord i Biskopsgården hösten 2013 inledde Göteborgspolisen satsningen ”Trygg i Göteborg”, vars syfte varit att arbeta brottsförebyggande i utsatta stadsdelar. Drygt 80 miljoner kronor kostade insatsen förra året och sysselsatte cirka 100 poliser på heltid.
Enligt polisen har satsningen bland annat lett till att fem personer gripits för delaktighet i mord samt att 244 vapen, 233 kilo marijuana och 2,5 miljoner i kontanter beslagtagits.
För första gången på flera år syns också ett tydligt trendbrott vad gäller antal skjutningar i Göteborg. Från omkring 50 skjutningar per år 2011–2014 till 15 skjutningar fram till september 2015. Samtidigt har 21 personer skadats eller dödats i samband med årets skjutningar, vilket ligger i paritet med föregående år. Satsningen på ökade polisresurser har också ifrågasatts för att inte göra något åt grundproblemen.
– Vi är som en Alvedon som lindrar för stunden, säger Robert, områdespolis i Biskopsgården till DN.
Upprop mot arbetsmiljön
Om man inte hoppar av vid Vårväderstorget utan fortsätter med spårvagnen tre stationer till så kommer man till Friskväderstorget. Där ligger Sjumila-skolan, som på många sätt liknar Ryaskolan, med en stor andel nyanlända elever och låga betygssnitt. Enligt årsprognosen skulle även Sjumilaskolan överskrida sin budget, vilket innebar att man behövde göra sig av med tre personer till höstterminens början.
Skolan hamnade också i medierna flera gånger sedan 31 lärare i maj skrev under ett upprop mot vad de ansåg vara en ohållbar arbetsmiljö. Emelie Winghav är fackligt ombud för Lärarnas Riksförbund på skolan. Hon skrev själv inte på, men håller med om delar av uppropet. Hon beskriver en miljö där hot mot lärare och mellan elever förekommer och att många lärare känner sig otrygga.
– Det är en väldigt pressad arbetssituation och det är väldigt oroligt. Men det verkar som om budgeten är viktigare än arbetsmiljön.
Emelie Winghav tror att en extra lärare i klassrummet hade kunnat höja trygghetsfaktorn. Om inte annat borde de få ha en telefon som de kan ringa från, om en krissituation skulle uppstå. Men det är en av de saker som många av lärarna på Sjumilaskolan numera måste klara sig utan, berättar hon och visar upp den utslitna gamla mobiltelefon som lärarna tidigare fick ha.
Jag citerar inrikesminister Anders Ygemans ord om att det behövs förbättrade utbildningsmöjligheter för att leda ungdomar bort från kriminalitet och frågar hur hon ställer sig till det.
– Det händer ofta att jag måste släppa allting och ta itu med någon situation i klassrummet. Till exempel var jag jättetrött efter att ha haft klass igår. Jag tycker jättemycket om dem men de kan vara krävande. Vi skulle behöva vara två lärare, så att vi kan dela på dem.
– Så för att svara Anders Ygeman: ja, men då måste det få kosta pengar! Vi skär ned nu.
Löper mindre risk
Julia Sandahl, som är doktorand i kriminologi vid Stockholms Universitet, har forskat på just förhållandet mellan det sociala skolklimatet och ungdomars brottslighet i Stockholmsregionen. Hon arbetar just nu på en avhandling där det fastslås att de ungdomar som upplever att de får uppmuntran och tydlighet från lärarna, att kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar är bra, att de är delaktiga, samt att skolarbetet känns meningsfullt, löper mindre risk för att hamna i kriminalitet.
– Om lärare och skolpersonal faktiskt kan fungera brottsförebyggande endast genom att utföra skolans huvuduppdrag, är det viktigt att de resurser som krävs sätts in i detta avseende. Det är en förutsättning att tid och möjlighet ges till själva undervisningen och till interaktion med eleverna, förklarar Julia Sandahl.
Skolpersonalen som ETC talat med tycker också att det är förvirrande att Västra Hisingen skär ned på anställda trots att stadsdelen har ett överskott på 62 miljoner, och att man i årets budget har ytterligare åtta miljoner att röra sig med. Men Västra Hisingens stadsdelsnämnds ordförande Jahja Zeqiraj (S), förnekar bestämt att nedskärningar gjorts.
– Vi har inga sparkrav över huvud taget. Anpassningskrav i förhållande till budget, kanske man ska kalla det.
Ryaskolan och Sjumilaskolan var på väg att överskrida sin budget. Stadsdelsnämnden har bara bett skolorna att anpassa sin verksamhet till den och det är rektorns uppgift att se till att man klarar sig med de resurser man har, menar Jahja Zeqiraj.
– Är det någonting jag har sett som politiker så är det att det oftast inte handlar om att tillsätta fler lärare. Det är inte en kritisk faktor för att man ska kunna lyfta sig från svaga resultat och dålig måluppfyllelse, utan det handlar mer om ledarskap och pedagogiken i klassrummet och inte minst hur lärandemiljön på skolan är organiserad.
Men Hampus Eriksson håller inte med.
– Det stämmer inte. Ingen av eleverna får något stöd, i nuläget. Just nu är det bara pengar som styr över undervisningen. Det är tragiskt. Vi sviker eleverna.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
