Jämställdheten må ha ökat i Sverige, men vad hände med jämlikheten? Inför den internationella kvinnodagen har ETC talat med aktivister och forskare om hur feminismen kan bli en kraft för frigörelse – för alla.
Med start igår kommer vi att publicera minst en feministisk text om dagen – hela veckan fram till internationella kvinnodagen 8 mars.
Först ut är en intervju med frilansjournalisten Lisa Bjurwald, som tillsammans med den tidigare polisen Kerstin Dejemyr granskat den sexistiska macho-kultur som frodas inom Polisen – som gör grova sexuella övergrepp möjliga. Dessutom har de summerat polisens metoo-upprop #nödvärn. Flera hundra poliskvinnor och civilanställda kvinnor inom Polismyndigheten vittnar.
Lisa Bjurwald och Kerstin Dejemyr vaskar fram ett facit för vad det ledde till: 214 polisanmälningar, som ett resultat av vittnesmålen.
60 av anmälningarna resulterade i att åklagare inledde förundersökning. Majoriteten av de misstänkta brotten rörde sexuellt ofredande. Andra handlade om bland annat våldtäkt och misshandel Samtliga av dessa 60 förundersökningar las ner.
– Vi var chockade när vi såg siffrorna. Vi vet ju att det är svårt i samhället att få sexualbrott att gå till åtal, men inte så här illa. Och inte heller att förundersökningen läggs ner, trots att det finns vittnen. Jag tycker att Polisen ska skämmas över detta usla resultat, säger Lisa Bjurwald.
Intervjun med Lisa Bjurwald finns i text och filmad version, och du hittar den här.
Vi fortsätter upptakten inför 8 mars med en rad brännande texter:
Onsdag: Ekonomhistorikern Soheyla Yazdanpanah hävdar att den feministiska rörelsen tappat klassperspektivet så till den grad att arbetarkvinnor måste bryta banden med övriga feminister för att göra en progressiv kamp möjlig. ETC:s ledare reder ut relationen mellan jämställdhet och jämlikhet.
Torsdag: Vi möter transaktivisten Yolanda Aurora Bohm Ramirez som lanserar en idé om hur den infekterade splittringen inom feminismen kan läka. Martina Montelius förlåter både sig själv och Stefan Löfven i veckans krönika.
Fredag: Det finns ett område som nått längre än andra i den feministiska kampen, det så kallade glastaket har, om inte krossats så åtminstone lyft rejält. Vi möter Line Säll som förklarar varför kampen gett resultat och vad som återstår.
Lördag: Kvinnojouren Somaya skriver på debatt om hur pressade socialtjänster spelar våldsförövare i händerna.
Söndag: Fettaktivisten Hannah Rio Kindbom efterlyser en dörr som öppnas för alla kroppar i feminismen såväl som i hela samhället.
Måndag 8 mars: Kan vi bygga feministiska allianser som inkluderar fler om vi kan vår historia? Pia Laskar lyfter fram den osynliggjorda grupp som faktiskt var störst när rösträttsstiden begav sig. Och Diana Mulinari, som lanserade begreppet intersektionalitet, reder ut vad som står i vägen för den nya generationens feminister.
– Det är möjligt att skapa en feminism som ett historiskt subjekt som inte handlar om kvinnor och män och jämställdhet utan som har en politisk och ekonomisk vision kring hur vi ska leva, och hur vi ska låta naturen leva med oss, säger Mulinari, som kallar detta för en transnationell feminism.
Dessutom resonerar Panelen om vilken som är feminismens största utmaning. Hjälp oss gärna sprida dessa texter!
Och vi sätter inte punkt när vi firat internationella kvinnodagen måndagen 8 mars. Nästa vecka granskar vi vad metoo ledde till för de mest utsatta kvinnorna.
Tillsammans håller vi liv i den feministiska glöden!
Chefredaktör, Rebecka Bohlin
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
