Mellan den 1 juli och den 31 december 2020 höjdes bostadsbidraget tillfälligt för barnfamiljer med 25 procent, upp till 1 325 kronor. Resultatet var att 138 000 barnfamiljer fick i genomsnitt 699 kronor extra i månaden, men till skillnad från många andra stöd förnyades inte insatsen för barnfamiljerna.
Nu vänder regeringen i frågan, och har tillsammans med samarbetspartierna tagit fram ett förslag som ser likadant ut som det som gällde under andra halvan av 2020, vilket Dagens Arena var först med att berätta. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) säger att vändningen delvis följer en rapport från Kronofogdsmyndigheten som tydligt visar på den växande utsatthet för de med svag ekonomi.
– Vi har sett en ökad utsatthet för barnfamiljer under pandemin, och mot den bakgrunden går vi nu fram med att införa ett särskilt tillägg nu under pandemin till bostadsbidraget som är riktat specifikt till de barnfamiljer som har en ekonomisk utsatthet, säger han.
Inga retroaktiva utbetalningar
I Kronofogdens rapport framkommer att andelen ensamstående föräldrar som uppger att de någon gång under det senaste året inte kunnat betala sina räkningar före förfallodatumet ökade från 17 procent i maj 2020 till 42 procent i januari 2021. Trots det kommer stödet inte att betalas ut retroaktivt.
– Nej, det kommer att gälla från juli. Det här är resultatet av en förhandling mellan regeringen och samarbetspartierna, säger Ardalan Shekarabi.
På en träffpress inför den tillfälliga höjningen sa han att syftet var att barnfamiljer ska klara sitt boende och att barn inte ska drabbas lika hårt av coronakrisen.
Föreningen Makalösa föräldrar arbetar med att stärka möjligheterna för ensamstående föräldrar. Generalsekreterare Christina Olsson säger att de sett en stor ökad utsatthet hos sina medlemmar under pandemin, och att de i sitt remissvar till regeringen lyfter två frågor.
– Det ena är att man inte väljer att betala ut retroaktivt från januari. Våra medlemmar befinner sig i en situation som är akut, de behöver pengarna nu, säger hon.
Den andra är att regeringen inte i sin remiss tar upp frågan om ifall Socialtjänsten kan dra av det extra bidraget från försörjningsstödet. I förslaget står det att det är ”angeläget att i närtid kunna ge ett extra ekonomiskt stöd till de barnhushåll som har de lägsta inkomsterna”, men redan i somras uppmärksammade Boverket att bara drygt hälften av de berörda barnfamiljerna har inkomster från arbete, istället klarar många sin inkomst med försörjningsstöd. När det extra stödet infördes 2020 drogs de extra pengarna av från den summan för många av dem. Det innebär att de extra pengarna hamnade hos kommunerna istället för hos barnfamiljerna.
– Det här förstår jag inte. Deras utgifter ökar också när de är hemma och vabbar men ändå undantas de från stödet, och det är de mest utsatta barnfamiljerna, säger Christina Olsson och fortsätter:
– Det innebär att en väldigt stor del av pengarna inte kommer de fattiga barnfamiljerna till del, risken finns att så mycket som hälften av pengarna hamnar hos kommunerna.
Ökad utsatthet
Maria Lindberg Soares arbetar på Rädda barnen och har också läst remissen. Hon håller med Christina Olsson om att pengarna borde betalas ut retroaktivt, och att bidraget inte bör kunnas räknas av från försörjningsstödet.
– Det ställer vi oss kritiska till. Vi har förbundit oss att till att alla barn i Sverige ska ha en skälig levnadsstandard, och det är väldigt många barn som inte har det.
Hon berättar att Rädda barnen sett en kraftig ökning av ekonomisk utsatthet hos barn under pandemin.
– Det mest extrema är att vi börjat dela ut mat till barnfamiljer periodvis, det har vi inte gjort i Sverige på väldigt länge.
Ensamstående drabbas hårt
I den nya remissen skriver regeringen om skälen för förslaget: ”Med anledning av den ekonomiska situation som har uppstått på grund av utbrottet av sjukdomen covid-19 har många hushåll fått eller riskerar att få kraftigt sänkta disponibla inkomster.” Det står också att var tredje familj med barn har svårt att klara sina utgifter. Hårdast drabbas ensamstående. Samtidigt säger Ardalan Shekarabi att huvudsyftet med insatsen är att bidra till att inte fler barnfamiljer blir beroende av försörjningsstödet, och att frågan om att dra av pengarna från försörjningsstödet är upp till kommunerna.
– När man har försörjningsstöd är utgångspunkten att man är garanterad en skälig levnadsstandard och om man ska få behålla mer utöver det är en fråga för kommunerna. Huvudsyftet med den här insatsen är att stötta familjer så att de inte hamnar i det läget, säger han.
Ni kommer från regeringens sida inte göra någonting för att undvika att pengarna hamnar hos kommunerna istället för hos familjerna?
– Nej, det finns ingen sån överenskommelse mellan regeringen och samarbetspartierna. Sen finns det kommuner som valt själva att inte sänka försörjningsstödet. Det är något jag välkomnar, men i grunden är det ett kommunalt beslut.
Maria Lindberg Soares tycker inte att resonemanget håller, och poängterar att Sverige hamnade på tiondeplats i Europa vad gäller barnfattigdom enligt statistik från Eurostat 2019.
– Om det var så att normen för försörjningsstödet var justerad efter verkliga kostnader så skulle det teoretiskt sett vara ett rimligt resonemang, men vi vet ju att det inte är så. Det går knappt att komma upp i en skälig levnadsnivå med försörjningsstöd, och då blir det resonemanget snett och skenheligt, säger hon.
