Terrorhot, bombdåd, sprängattentat och skjutningar på öppen gata är i dag ett allt vanligare inslag i den patrullerande polisens vardag i Sveriges större städer. De flesta politiska partier är överens om att polisen behöver mer resurser, och under 2018 höjde regeringen sitt anslag till Polismyndigheten till 2 miljarder kronor – den största satsningen på polisen under 2000-talet. Polisen kommer de närmaste åren få 10 000 nya anställda, och en av de viktigaste uppgifterna för svenska poliser idag är att öka sin omvärldsanalys och bli bredare i sin yrkesroll. Det menar Helena Casu Häll, specialist på likabehandling på Polismyndigheten och lärare på polisutbildningen vid Malmö Universitet.
– Det ställs helt andra krav på dig som polis idag jämfört med för 15–20 år sedan. Samhället har förändrats och då måste polisen också förändras. Idag måste du som polis ha kunskap om psykologi, genus- och samhällsfrågor, historia och religion, för att få en bättre förståelse för hur samhället och människor fungerar och därmed bli bättre på att analysera, förebygga och lösa brott, säger Helena Casu Häll.
Yrkesroll i förändring
Att polisyrket blivit alltmer riskfyllt, i takt med att det väpnade våldet ökar, och att det därför kan locka till sig fler ”machopersoner” som gillar att använda vapen och får adrenalinkickar av våld tror hon inte:
– Tvärtom ser vi i dag människor som söker till polisutbildningen som man kanske inte förväntar sig ska söka. Även om polisyrket traditionellt sätt har varit ett mansdominerat yrke, som präglats av en machokultur där stora muskler och hårdhet har premierats, så håller det också på att förändras. I själva verket är huvudet den kroppsdel som poliser använder mest i sitt yrke, och då spelar fysisk styrka mindre roll. I första hand måste poliser kunna kommunicera, analysera och skriva, och det är långt ifrån alla poliser som jobbar i radiobil och ibland tvingas använda våld.
”Ser gärna fler kvinnor”
Helena Casu Häll ser ett ökat intresse i samhället för kriminologi och lag och rätt, och det har också bidragit till att allt fler olika slags människor intresserar sig för polisyrket.
– Vi vill gärna se fler kvinnor, utrikesfödda och personer med annan bakgrund än svensk i poliskåren. Dels för att det är viktigt att vi speglar samhället, men också för att vi då får en bredare kompetens och personer med olika erfarenheter och infallsvinklar, säger hon.
Samtidigt förstår hon dem som skräms av den ibland livsfarliga arbetsmiljö som poliser i fält lever i.
– Vi försöker hela tiden förbättra arbetsmiljön för våra anställda och jobba med att öka tryggheten, jämställdheten och kompetens-utvecklingen i kåren. Men vi kan inte förebygga allt. Våldsutvecklingen i dagens samhället är inte bara polisens dilemma, det räcker inte med fler poliser på gatan. Det handlar om arbetslöshet, social exkludering och ojämlikhet, och därför måste vi på polisen samarbeta med socialtjänst, skola och andra aktörer för att vända den här utvecklingen, säger Helena Casu Häll.