BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hans Paxal bor i en så kallad dubblett, byggd för att två personer med varsitt rum ska kunna dela på toalett och pentry. Han trivs bra med lösningen fast han bor själv – att kunna gå in i köksvrån från båda rummen.
– Vill jag ha en vägg här så stänger jag bara dörren, förklarar han och pekar ut i den lilla köksvrån från stolen där han sitter.
Kan tvingas flytta
I den här lägenheten har Hans bott – och trivts – i ett par decennier. Men om några år kan han tvingas att flytta. Och dubblettlösningen är en av orsakerna. När Rikshem renoverar kommer alla dubbletter att byggas om till vanliga tvåor. Väggen där ena dörren går ut i kokvrån byggs igen och en del utrustning tillkommer. När renoveringen är klar kommer pentryt inte längre att kallas pentry, utan kök.
– Bara genom att sätta upp en vägg blir det här plötsligt ett ”kök”. Men det är fortfarande lika litet, det går fortfarande inte att sitta därinne. Men då kan de påstå att standarden är bättre och höja hyran.
Hyresgästerna i de andra lägenheterna har fått välja mellan två olika nivåer på renoveringen – en grundläggande och en totalrenovering. Men de som bor i dubbletter får inte välja – deras lägenheter räknas utan undantag till den högre nivån. Hans Paxals hyra kommer att öka från 3 600 till över 6 000.
– Jag kommer att få söka mig härifrån. Det är synd. Jag trivs här.
Han berättar att de flesta av grannarna redan har fattat samma beslut och att bara ett fåtal av de hyresgäster som tidigare bodde i huset finns kvar – de andra ger sig av i förebyggande syfte. De som därefter har flyttat in har nästan bara korttidskontrakt.
– Ingen här mår bra, du kan fråga vem som helst, säger Hans Paxal och berättar om en granne som är gammal och inte vet vart han ska ta vägen.
Han säger att många inte har vågat överklaga eftersom den som tackar ja får förtur i Rikshems kö till andra lägenheter. Själv ser han det som en principsak.
– All statistik som finns visar att det nästan inte går att få rätt mot värden i hyresnämnden. Jag vet att jag inte kommer att vinna.
Lena Jansson Nordin, förhandlare i Hyresgästföreningen, ger Hans Paxal rätt i den iakttagelsen. I 99 procent av renoveringsfallen som når hyresnämnden vinner värden, förklarar hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Hyresnämnden kommer att gå på värdens sida, det kan jag sätta mitt huvud på. Lagen är skriven på ett sätt som ger värden rätt att göra så här. Därför väljer de flesta värdar att blåsa ut hela huset för att få till en standardhöjning så att hyran kan höjas.
– Hus byggda inom miljonprogrammet måste ju renoveras, och vid stambytet ryker badrummet, och ventilation och värmesystem görs om. Då passar man på att totalrenovera också.
– I Eriksberg fick vi ändå igenom möjligheten till två nivåer på renoveringen och stegvis hyreshöjning. Men vi är inte nöjda med de höga hyrorna. Tyvärr är vi som förhandlar inte två jämnstarka parter.
Men nu har Rikshem, som äger de här fastigheterna, renoverat och höjt hyran först i Kvarngärdet, sedan i Gränby och nu i Eriksberg. Hur många lägenheter finns det kvar som låginkomsttagare har råd att hyra?
– Det är ett jätteproblem som måste lösas politiskt, genom lagstiftning. Det finns exempel på personer som har fått flytta från det ena renoverade området till det andra. Som har bott först i Kvarngärdet, sedan i Gränby och sedan i Eriksberg. Och som får flytta igen.
Vad händer med dem som varken kan flytta eller betala?
– Det finns studier från Uppsala kommun som visar att antalet personer som behöver försörjningsstöd har ökat i områden som genomgår renoveringar, så en del tvingas nog lösa det på det sättet.
