Främst är det män med lägre lön och kortare utbildning som inte tar ut sin föräldraledighet. Ofta uppges lägre inkomst, som innebär att det bara går att få ersättning på grundnivån, som anledning till att männen inte tar ut sin föräldraledighet, en logik som dock inte stämmer in på kvinnors föräldraledighet.

– Attityder, värderingar och normer ligger kvar sedan länge. Ofta säger familjerna att de inte har råd att dela mer jämställt. Men i de fall där kvinnan tjänar mer, så avstår mannen ändå sina dagar och kvinnan tar ut de flesta dagarna. Kön går före lön, helt enkelt, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, till SVT.

Går framåt långsamt

Granskningen av pappornas föräldradagar kommer inför införandet av en tredje pappamånad 1 januari 2016, en lagändring som röstades igenom av regeringen och Vänsterpartiet med hjälp av Liberalerna. I stället för 60 dagar som är öronmärkta för vardera förälder i föräldraförsäkringen blir det efter årskiftet 90 dagar.

De två tidigare gångerna en ny föräldramånad har införts har det märkts genom att fler män har tagit ut föräldraledighet.

Trots att nästan en fjärdedel av alla pappor ratar föräldraledigheten under barnets första två år är framstegen sedan de första öronmärkta föräldradagarna infördes 1995 märkbara. Innan den första pappamånaden infördes var det drygt hälften av alla pappor som inte tog ut en enda föräldradag under sitt barns första två år.

– Vi kan konstatera att det går framåt, men framåt lite för långsamt, säger Niklas Löfgren till SVT.

Totalt sett tar kvinnor ut ungefär 75 procent av föräldradagarna mot männens 25 procent, enligt SCB. Även här går utvecklingen mot jämställdhet framåt, men det går riktigt trögt – för 30 år sedan tog kvinnor ut 94 procent av föräldradagarna mot männens sex procent.