Inrikes.

2020-10-15 11:01
”Varje dag ser jag fram emot att komma hit. Jag lever för de här stunderna när barnen vågar tänka själva och kommer med någon kritisk fråga”, säger modersmålsläraren och samordnaren Abboud Aphrem.  Bild: Hossein Salmanzadeh
”Varje dag ser jag fram emot att komma hit. Jag lever för de här stunderna när barnen vågar tänka själva och kommer med någon kritisk fråga”, säger modersmålsläraren och samordnaren Abboud Aphrem.
Puffetikett
Dagens ETC

Eleverna sågar KD:s förslag om slopat hemspråk

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Språkprofessor kritisk: Jag skulle vilja att de tittar på forskning


Förslaget möter mothugg såväl ifrån språkforskare som inifrån de egna leden.

Enligt KD-ledningen kan forskningen idag inte påvisa nyttan med modersmåls­undervisningen.

– Vi ser ju helt enkelt att det är en rad brister i modersmålsundervisningen, inte minst att 40 procent av lärarna inte är behöriga och att vi har en situation där var fjärde skola inte får godkänt av Skolinspektionen, sa KD:s partisekreterare Peter Kullgren till Ekot i förra veckan.

”Behöver ges mer utrymme”

Men Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, håller inte alls med om att modersmålsundervisning inte gör någon nytta.

– Jag skulle vilja att de tar och tittar på den forskning som finns och den statliga utredning som presenterades under förra året. För det är snarare så att forskningen pekar på att modersmålsundervisningen behöver utvecklas och ges mer utrymme. Det finns en rad fördelar med ämnet, säger hon.

Dels bidrar skolämnet till mer utvecklade och avancerade språkkunskaper i en globaliserad och mångkulturell omvärld, konstaterar Christina Hedman.

– Det är med andra ord nyttigt på en samhällsnivå – politiskt, kulturellt, ekonomiskt och utbildningsmässigt – inte bara på en individnivå.

På ett personligt och identitetsskapande plan är det samtidigt till nytta med flerspråkighet och mångkultur i den psykosociala utvecklingen för individen, säger hon.

– ”Det där kan de prata hemma”, brukar de som är kritiska till mångfald invända, men på det sättet breddar man inte sin språkliga repertoar på samma sätt. Man utvecklar inte samma avancerade språkbruk samt läs- och skrivfärdigheter, vilket det faktiskt finns ett demokratiskt värde i, säger Christina Hedman.        

”Väldigt fel ute”

Hon påpekar att bland riksdagspartierna är det bara Sverigedemokraterna som har inskrivet i sitt partipolitiska program att de vill skrota modersmålsundervisningen.

– Det här är första gången som idén läggs fram av ett annat parti. Jag kan inte säga så mycket mer om det än att de är väldigt fel ute.     

Och hon får medhåll även inifrån KD. Gudrun Brunegård, riksdagsledamot för KD, vill att modersmålsundervisningen ska vara kvar och har lagt fram ett motförslag. Till Ekot säger hon:

– Modersmålsundervisningen har en plats. Det finns forskning som stöder värdet av den. Det finns många barn som behöver den, vi har många barn som kommer från icke-svenskspråkiga hem.

Eftersatt undervisning

I en forskningsgenomgång som presenterades i maj 2019 kommer man fram till att modersmålsmålsundervisningen är eftersatt och att mer plats bör göras för ämnet.