Prishöjningen är ett direkt resultat av en lång rättstvist
i förvaltningsrätten och kammarrätten. Elbolagen, främst Vattenfall, Eon och Fortum, menade att en maximal avgift på 133 miljarder kronor för elnätet inte var nog och ville ha upp den till 183 miljarder.
Energimarknadsinspektionen, som har i uppdrag att reglera elmarknaden, menade att avgiften inte borde höjas över huvud taget. Förvaltningsrätten kom fram till en medelväg som innebar en höjning till 150 miljarder kronor, men då överklagade elbolagen till kammarrätten.

I mars i år vann de och den nya nivån sattes till 196 miljarder.

– Det är helt sjukt. Alla våra värsta farhågor har nu besannats i och med den här domen, säger Eric Anderzon, en av initiativtagarna till Svenska elnätsupproret.

Vad är det som gör att folk inte protesterar i större omfattning mot elpriserna?

– Det finns ju en medvetenhet från branschen att göra det så krångligt som möjligt så ingen ska begripa. Ska man göra en enkel jämförelse för att alla ska se hur snett det är har konsumentprisindex gått upp 4,3 procent sedan 2008. Kostnaden för nät och överföring har under motsvarande tid gått upp med närmare 30 procent.

Han är inte speciellt imponerad av hur de tre största bolagen bedriver sin affärsverksamhet. De gör 30 procent större vinst än mindre kommunala elbolag på elnätsavgiften. 

– Det är de som är gangsters i sammanhanget.

Gör stora vinster

Elbolagen själva motiverar sina höga avgifter med att de måste ha kapital för att genomföra förbättringar i elnätet och bygga ut stationer.

Magnus Askaner på Elprisguiden menar att mycket av problemet ligger hos Energimarknadsinspektionen.

– De har varit för snälla och tillåtit för mycket. Man måste komma ihåg att det här är ett monopol, det finns ingen risk för att något företag ska kunna gå back eftersom ingen kommer sluta använda el, säger han.

Magnus Askener gör en jämförelse med vattenverksamheten. Den pågår utan krav på vinst, men fungerar bra ändå.

På Energimarknadsinspektionen är man besviken på kammarrättens dom. Ändå försvarar man elbolagens höjningar till viss del.

– Vi förlorade ju den här processen och det är klart att vi inte är nöjda. Det är helt klart för generöst mot bolagen. Jag tycker att lagstiftningen var dålig och otydlig, men det är inget snack om att företagen måste göra en rimlig avkastning och de har gjort stora investeringar, säger generaldirektören Anne Vadasz Nilsson.

”Vi måste göra det här”

Fortum har varit det elbolag som har varit snabbast med att höja elnätsavgiften efter domen i kammarrätten. Hur de andra bolagen kommer agera är ännu inte säkert.

Jonatan Björck på Fortum säger att han kan förstå att kunderna reagerar på dubbla höjningar samma år.

– Vi känner att vi måste göra det här. Annars hade vi riskerat att hamna i samma situation som den svenska järnvägen befinner sig i idag. Vi räknar med att fortsätta höja priserna de närmaste åren. Hur mycket det rör sig om är svårt att säga.

Tycker du att Energimarknadsinspektionens regleringar fungerar?

– Vi anpassar oss efter den reglering som finns för tillfället. Men med tanke på att vi och många andra elnätsföretag haft en annan syn än Energimarknadsinspektionen så kan vi väl konstatera att regleringen inte riktigt har fungerat som den ska.

Vilka kriterier går ni efter när ni bestämmer er för att höja elnätsavgiften?

– Får vi ökade kostnader så innebär det också en ökad kostnad för kunden.

Men ni går ju redan med vinst?

– Ja. Det är ju en relevant fråga, absolut. Men med det här domslutet har vi rätt att agera utifrån det. Som företag är det ju också självklart att vi behöver göra en vinst för att fortsätta driva vår verksamhet på ett bra sätt.