Efter S-beslut om pengarna – dragkamp kan fortsätta

Vad bestämde S-kongressen om den ekonomiska politiken? Beskrivningarna går isär. Ungdomsförbundet SSU:s ordförande Lisa Nåbo jublar och verkar beredd att segerbada med Poseidon-statyn, efter att kongressen öppnat för att höja skuldankaret och därmed tillåta ökad statsskuld. 

– Det är ett stort steg i SSU:s riktning. Vi har tjatat i fyra år om att vi inte ska klamra oss fast ända in i döden i ett skuldankare som är oförenligt med de behov vi har i Sverige, säger SSU-ledaren.

Men det här är bara en teknisk justering, enligt Mikael Damberg. Det handlar om att anpassa skuldankaret till den fond för investeringar i totalförsvaret, som partiledningen redan i mars meddelade att man önskar sig.

– Vi tänker inte driva ökad utlåning eller upplåning generellt, säger han.

Reformisterna grundades med ambitionen att öka investeringarna genom att låta staten låna mer. Ordföranden Markus Kallifatides pekar på att man fått kongressen att förtydliga att totalförsvarsfonden ska kunna användas till annat än militärt försvar, som exempelvis transportinfrastruktur, sjukvårdsberedskap och energisäkerhet.

Ingenting sägs om att utöka totalförsvarsfonden utöver de ”minst 250 miljarder” som partiledningen talat om. Vad är det som säger att pengarna kommer att räcka till mer än militärt försvar?

– Nu har vi som parti uttryckt och broderat ut den här ambitionen. Varenda person som var uppe i talarstolen, inklusive Mikael Damberg, har visat att det här är något Socialdemokraterna menar allvar med, säger Markus Kallifates.

Ingen krock med Hatt

Också när det gäller beslutet om skatter finns olika bilder av vad man kommit fram till. Skatteintäkterna ska öka, slår kongressen fast. Men enligt Damberg ska det inte i första hand ske genom höjda skattenivåer.

– Inriktningen är att välfärdens behov kommer att kräva ökade skatteintäkter. Vi säger väldigt tydligt att den största metoden för det är ökad tillväxt och lägre arbetslöshet, säger han.

Inte heller ser han någon motsättning mellan det beslut S-kongressen tagit och centerledaren Anna-Karin Hatts uttalande om att att sänkta skatter på arbete och företagande är ett måste om partiet ska ingå i ett samarbete med andra. Mikael Damberg pekar tvärtom på att Socialdemokraterna i sitt budgetalternativ hade en egen skattesänkning.

– De tror att deras politik leder till mer företagande och fler jobb och skulle beskriva det som att den ger ökade skatteintäkter.

De socialdemokrater som drivit på för en annan ekonomisk politik verkar vara redo för fontänbad. Har de inte skäl att vara segerrusiga?

– Det är väl bra om de är glada, verkligen. Jag kan bara konstatera att det fanns väldigt många diskussioner inför kongressen om vilka beslut som skulle fattas, då kan man fundera på vilka beslut som nu har fattats.

Markus Kallifatides å sin sida ser att höjda skatter totalt sett blir följden av kongressbeslutet.

– För mig är det svårt att med hedern i behåll säga något annat än att det behövs skattehöjningar här och där, säger Markus Kallifatides.

På kongressen för fyra år sedan firade Reformisterna att man fått igenom skrivningar om man kan finansiera infrastrukturprojekt med klimatnytta med lån. Någon enighet kring vad det beslutet innebar blev det aldrig. När Socialdemokraterna i höstas kom överens med Tidöpartierna om ett balansmål i de offentliga finanserna ansåg Reformisterna, till skillnad från partiledningen, att överenskommelsen inte levde upp till kongressbeslutet.

Du och Mikael Damberg ger olika beskrivningar av vad ni beslutat. Öppnar det här beslutet för fortsatt intern dragkamp?

– Det här var ett tydlig besked om att det finns en förväntan på verkstad från vår partiledning, säger Markus Kallifatides.

Inte heller Lisa Nåbo säger sig vara bekymrad över de skilda beskrivningarna av besluten.

– Socialdemokratin är ett teamwork och det glädjer mig att både jag och Mikael Damberg kan känna ”yes, det här blev bra!”.