BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samtidigt har migrationsdomstolen i Göteborg begärt ett förhandsavgörande från EU-rätten, det vill säga domstolen har ställt en fråga om hur EU-rätten ska tolkas. Det innebär att två processer pågår samtidigt. EU-domstolens handläggningstid var i genomsnitt över 15 månader under 2017, men även där finns möjlighet till snabbare behandling.

Utvisningar stoppade

De 9 000 personer som lagstiftningen berör kommer ändå att få vänta på att få ett besked om hur lagstiftningen ska tillämpas och om den ens kan tillämpas. Migrationsverket har med anledning av detta beslutat att stoppa utvisningar av de personer som har fått nej på sin asylansökan men som har ansökt om uppehållstillstånd enligt gymnasielagen.

– Det här är en konsekvens av att riksdagen inte har tagit ett helhetsgrepp tidigare. Tillfälliga lösningar har ersatts med fler tillfälliga lösningar och oklara övergångsregler. Jag har förståelse för att politikerna vill ta snabba beslut i de här frågorna men när det görs under en längre tid så blir det till slut väldigt rörigt, säger Louise Dane.

Oklart om lagen kan tillämpas

Gymnasielagen innehåller regler om lägre beviskrav för personens identitet än vad som normalt gäller på migrationsrättens område. Dessa är av stor betydelse, eftersom många av de omkring 9 000 personerna som omfattas av lagen saknar ordentliga identitetshandlingar. Sedan lagen trädde i kraft har migrationsdomstolarna i Malmö, Stockholm och Luleå bedömt frågan om det sänkta beviskravet står i överensstämmelse med såväl EU-rätten som svensk grundlag på olika sätt. Domstolarna har inte heller varit överens om lagen har kommit till på ett korrekt sett, eller om det har varit så förhastat att lagen inte ens kan tillämpas. Därför är det två frågor som är omtvistade.

När nu både Migrationsöverdomstolen och EU-domstolen ska ta ställning finns risk att även dessa prejudikat pekar i olika riktningar.

– I en sådan situation gäller EU-domstolens ställningstagande, säger Louise Dane.

Inskränkning av suveräniteten

Migrationsöverdomstolen måste först bestämma sig för om de tycker att det är lämpligt att meddela dom innan EU-domstolen har sagt sitt. Om de gör det skulle Migrationsöverdomstolens nya praxis kunna bli gällande fram tills det att EU-domstolen har tagit ställning.

– Jag har ingen aning om vad de kommer att komma fram till. Personligen ser jag fram emot vad EU-domstolen ska säga om vad som behövs för att bevilja uppehållstillstånd, eftersom det traditionellt har varit en fråga som staterna själva bestämmer om. Det är en rätt långtgående inskränkning av suveräniteten och någonting nytt som jag ser det, om EU ska bestämma vilka regler som ska gälla i Sverige i dessa frågor.

Sedan gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli i år har cirka fyratusen ansökningar kommit in till Migrationsverket. Dessa ensamkommande asylsökande svävar nu i ovisshet.