I Uppdrag Gransknings nya serie ”I skuggan av El Chapo” tar man ett helhetsgrepp på problemet. Avsnitten granskar flödena och följer ett tiotal människoöden i Sverige och i Latinamerika, som alla på ett eller annat sätt har kopplingar till den internationella droghandeln.
– Det man kan se är att det är ett fortsatt fokus på att bekämpa dem som är längst ner i näringskedjan. Också för att de är lättast att komma åt. Regeringar och myndigheter i alla länder behöver visa resultat och att de gör något åt den här problematiken. Då är det enklare att skicka ut soldater att bränna en kokaodling eller bespruta ett avlägset bergsområde. Det är svårare att komma åt de oftast väldigt mäktiga personer som befinner sig i gränslandet mellan politik, näringsliv och organiserad brottslighet. Det är ett mönster som är tydligt, säger Svt-korrespondenten Tigran Feiler.
Mer syntetiska droger
Om kokain var den primära drogen som smugglades tidigare, har en annan mer potent drog ökat i omfattning. Kristalliserat metamfetamin.
– De mexikanska kartellerna har satsat mer och mer på syntetiska droger de senaste åren. En narkotikapolis vi talar med i serien säger att det är nästa stora grej.
Serien konstaterar, efter samtal med svenska Tullverket och polisen, att direktbåtar med droger från Latinamerika till Sverige har blivit vanligare.
– Förut var det vanligare att det kom via Nederländerna eller Spanien. Direktbåtarna är ett ytterligare tecken på satsningen på den europeiska marknaden. I första avsnittet rotar vi i ett beslag som gjordes i hamnen i Uddevalla. Det var en båt som kom direkt från Colombia.
Traditionella metoder som att smuggla kokain i lasten används fortfarande, men mer raffinerade tillvägagångssätt används också för att undvika lagens långa arm.
– Den mexikanska knarkhandlaren som vi talade med berättade att när de skickar metamfetamin till Europa använder man sig av flyg. Det finns någon som kan garantera en specifik rutt och sedan betalar man för den tjänsten.
Avkriminaliseringsvågen som löper genom världen, hur har den påverkat?
– Vi berör inte det i reportaget egentligen, men det man kan säga är att den avkriminalisering som sprider sig över världen handlar främst om cannabis. Det var länge sedan det var en större inkomstkälla för de mexikanska kartellerna. Det har inte förändrat deras position, men kan ytterligare skynda på omvandlingen där de syntetiska preparaten blir allt viktigare, säger Tigran Feiler.
Vilka är vinnare och förlorare i det här?
– Efter att ha gjort den här serien tycker jag nästan att alla är förlorare. I Sverige med de skjutningar vi ser, men ännu mer i Mexiko och Colombia där tusentals människor dör varje år.
I serien möter man människor som på ett eller annat sätt har en direkt relation till knarket. Poliser, producenter, kvinnor som desperat letar efter sina mördade anhöriga, langare och familjefadern som tar droger på helgen.
Hur är kunskapen hos svenska konsumenter om knarkets väg till Sverige?
– Jag tror att den är väldigt liten. De flesta vet att kokainet kommer från Colombia, men jag tror inte att folk tänker ett ytterliga steg eller reflekterar över den resa som preparaten gör. Vi har med en kille i serien. Han funderade inte på det, utan ville mest ha drogerna för sig själv och ligga på topp. Det var väldigt avlägset allting. Men vi pratade också med en langare i Stockholmsområdet. Det var intressant, för han sa att han visste att det är en mycket tuffare verklighet i Latinamerika. De flesta där skulle drömma om att byta plats med honom, för i Sverige finns alla möjligheter att studera exempelvis. Men han ville inte gå den långa tråkiga vägen.
