–Vi kan ta homoäktenskap som exempel. Om man tycker att homosexuella ska få gifta sig är det vanligaste moraliska argumentet att det är orättvist om de inte får det. Den som är emot kanske argumenterar att det bryter mot tradition eller religion. När vi mäter de här moraliska argumenten konstaterar vi att de inte är lika mycket värda. Argument om vad som är rättvist och inte skadar andra är mera värda, och utifrån det har vi kunnat göra en matematisk modell som förutsäger förändringar i moralfrågor, förklarar Pontus Strimling.

Liberal utveckling

Forskarteamet hävdar att åsikter baserade på sådant som lojalitet, auktoritet, renhet eller religion, visserligen kan ha tillfälliga uppgångar i popularitet – men sett över längre tid tappar sådana åsikter stöd, både till höger och vänster i det politiska spektrat. Ju tydligare koppling en åsikt har till argument om rättvisa och att inte skada, desto större sannolikhet att åsikten blir dominerande i hela samhället och desto snabbare går förändringen.

– De socialkonservativa lyssnar på alla argument, medan liberalerna drar sig i en specifik riktning; för dem är rättvise- och inte skada-argumentet starkast. Därför drar de med sig de social­konservativa, de svansar efter. Utvecklingen är att liberalerna vinner, säger Pontus Strimling.

Era rön låter motsägelsefulla i en tid då socialkonservativa högerpopulister vinner mark i många länder?

– Ja, det kan låta motsägelsefullt, för vi fokuserar på den allmänna opinionen. Tittar vi på Sverigedemokraterna som är socialkonservativa eller Trump i USA så går de fram – men det handlar om ett röstbeteende, inte en opinionsförändring. Vi måste sätta detta i relation till att de partier dessa väljare röstat på tidigare rört sig i socialliberal riktning. Ett tydligt exempel är hur moderatledaren Fredrik Reinfeldt rörde sig bort från det konservativa. Det innebar ett väljartapp till SD, men det är en förflyttning av väljare snarare än en förändring av opinionen.

Vilka slutsatser drar ni för framtiden?

– Homosexuella behandlas illa globalt sett, men det kommer att förändras. Människors inställning till homorättigheter började mätas på 80-talet och låg då på en jättelåg nivå. Då accepterade bara cirka 5 procent av de tillfrågade att homosexuella skulle ha lika rättigheter, globalt. I dag är den siffran 20 procent. Den utvecklingen kommer att fortsätta. Vi ser en liknade trend vad gäller transrättigheter.

Drar du slutsatsen att en politisk rörelse har lättare att vinna opinion om den formulerar sina argument utifrån rättvisa och att inte skada andra?

– Ja absolut, det finns en väldigt tydlig gräns för hur man kan göra det. Om du till exempel är abortmotståndare av religiösa skäl, är det smartare att prata om skadan på det ofödda barnet än om religion.

Vänstern hänvisar ofta till rättviseargument i ekonomiska frågor, men går ändå kräftgång, hur förklarar du det?

– Om jag pratar lite fritt, för vi har inte studerat opinion i ekonomiska frågor än, så tror jag att det handlar om att liberala rättviseargument vinner, men att det i ekonomiska frågor finns rättviseargument från båda håll. Högern har också rättviseargument: Det är inte rättvist att höginkomst­tagare har en högre procentandel skatt.

Klimatrörelsen har ett tydligt rättviseperspektiv, betyder det att den kommer att bli framgångsrik?

– Det kan jag tyvärr inte svara på, för vi har hittills inte studerat opinionsförändringar som rör klimatet.