Marknaden för djursjukvård i Sverige har tämligen exploderat den senaste tiden. Under de senaste tio åren har antalet aktiebolag inom branschen fyrdubblats jämfört med den föregående tioårsperioden. Totalt omsätter marknaden cirka 4,6 miljarder kronor.

De största spelarna är två koncerner, Evidensia och AniCura, som båda ägs av riskkapitalbolag. Koncernerna äger merparten av de djursjukhus som finns i Sverige och har lagt under sig cirka 40 procent av marknaden sedan sitt intåg i början av 2010-talet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det är också de som av djurägare ofta utpekas i sociala medier som ansvariga för de drastiska prisökningarna inom veterinärvård. Men koncernerna själva menar att den djursjukvård som finns tillgänglig i dag är både avancerad och dyr; smakar det så kostar det. Dessutom framhåller de att deras vinstmarginal knappt har ökat de senaste åren, vilket bekräftas av en rapport från Konkurrensverket.

Bygger upp och säljer vidare

Men att koncernernas vinstmarginaler inte ökar är inte så konstigt, menar Sophie Nachemson-Ekwall, forskare i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Riskkapitalister är väldigt duktiga på att hitta marknader där du har en säker och tydlig intäkt men som också är väldigt fragmenterad. Det finns alltså möjlighet att tjäna pengar på kort sikt genom att konsolidera en bransch och sälja den vidare. I och med att de investerar och bygger upp en marknad kan man inte avgöra om det är bra eller dåligt utifrån vinsten de tjänar.

Samtidigt behöver det inte nödvändigtvis vara negativt i sig att riskkapitalister har gått in i djursjukvården, menar Sophie Nachemson-Ekwall.

– För att de ska få betalt när de säljer vidare verksamheten måste den vara välskött. Det första riskkapitalbolaget som går in gör ofta ett bra jobb, säger hon.

”Nya köpare ska tjäna pengar”

Problem kan i stället uppstå i nästa fas, när de nya köparna tar över verksamheten.

– När de första riskkapital­aktörerna kommer in i en bransch finns det så mycket att effektivisera och rationalisera att anställda tycker det är kul i början. Sedan kommer någon som köper verksamheten dyrt och ska kunna tjäna pengar. Det är ofta då besparingarna kommer. För täta ägarskiften är aldrig bra. Det har vi sett i hela den svenska industrin, man börjar lägga ner företagen och då är det inte så roligt längre.

Ett sätt att utmana de stora aktörerna är genom att starta producentkooperativ, likt de som finns inom skogs- och jordbruk, menar Sophie Nachemson-Ekwall.

– Enskilda veterinärkliniker skulle till exempel kunna organisera sig i kooperativa strukturer för att skapa utrymme för en annorlunda prisbild och en annan kundkontakt. Haken i Sverige är att regelverken kring ekonomiska föreningar är väldigt svag. Det är något som måste utvecklas.