Det säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet, som lett en ny studie om överdödligheten från covid-19 på särskilda boenden. I studien ingick 7 400 personer vars data tagits fram från det nationella kvalitetsregistret Senior alert.

Dubbel risk för demenssjuka

Studien visar att det finns flera riskfaktorer som sticker ut bland de som dog av covid-19 på de särskilda boendena. Främst handlar det om neurologiska sjukdomar som demens, men även njursjukdomar och nedsatt gångförmåga är riskfaktorer för äldre som dör i sjukdomen.

– En allvarlig form av demens eller depression, även efter att vi korrigerat för ålder, var kopplat till nästan dubbelt så hög risk för död i covid-19, säger Marcel Ballin.

Forskarna i studien har inte undersökt orsaken till varför just dessa grupper hade så hög risk för dödlighet.

– Men det som går att läsa i Coronakommissionens rapport är att det delvis handlar om att åtgärder för personer på särskilda boenden sattes in lite för sent, men även den stora smittspridningen i samhället tycks ha bidragit. Men det är så klart viktigt att fortsätta utvärdera för att i framtiden bättre kunna skydda grupper som är särskilt utsatta.

Vården var oförberedd

Yngve Gustafson är geriatrikprofessor på Umeå universitet och har desto mer att säga om orsakerna till att det just är demenssjuka som är en av de värst drabbade grupperna i covid-19.

– Man hade inte elementär skyddsutrustning på plats från början, och det dröjde väldigt länge innan ansiktsskydd började användas. För mig är det en skandal att Folkhälsomyndigheten inte insåg att när man jobbar nära gamla människor med dåligt immunförsvar – kanske borstar deras tänder, duschar dem och matar dem – är det lika illa som om en kirurg skulle stå utan ansiktsskydd över ett öppet operationssår, säger han.

Att immunförsvaret är så pass dåligt hos många äldre har också att göra med att många av dem, framför allt dementa, lider av undernäring. Om vården fokuserat mer på att förbättra näringsintaget hade en covid-infektion kanske inte varit lika förödande, anser Yngve Gustafson.

– Sedan fanns det andra förklaringar. Socialstyrelsen hade från början riktlinjer som de nu inte vill stå för, men som bland annat Region Stockholm följde, vilket innebar att gamla inte skulle till sjukhus. Det värsta exemplet var nog i Bjärred där en distriktsläkare med ansvar för 180 personer skrev ett dokument som sattes in i vårdpärmar om att de äldre skulle vara kvar på vårdboendet. För många blev

det i princip en dödsdom. I en annan värld hade jag tyckt att det vore lika straffbart som vållande till annans död.

”Fasansfulla berättelser”

Yngve Gustafson har tidigare fått stor uppmärksamhet i medier för hans uttalanden om äldre som fått palliativ vård i ett för tidigt stadium, många gånger utan att en läkare ens varit på plats.

– Jag vet inte exakt hur många tusen kontakter jag haft i form av mejl, telefon, och brev där jag hört så många fasansfulla berättelser om hur läkare och vårdpersonal agerat. Det finns också exempel där man satt in palliativ vård fastän patienter inte ens haft covid-19, vilket kan leda till deras död inom ett par dygn. I flera av dessa fall, varav några som har överlevt, har det sedan visat sig att deras feber berott på urinvägsinfektion eller något annat som går att behandla. En del närstående har räddat livet på sin mamma eller pappa när de tagit dem till sjukhus där de fått rätt diagnos och behandling och det handlar inte om några få fall, säger Yngve Gustafson.

Att demenssjuka har högre risk att dö och bli svårt sjuka i covid-19 är inte bara en företeelse i Sverige utan bekräftas av studier från hela världen.

Med den kunskapen – är det inte troligt att överdödligheten hos demenssjuka har att göra med något biologiskt?

– Nej, man måste ifrågasätta detta. Jag tror anledningen till att demenssjuka dör i högre utsträckning än andra är att de får sämre vård. Många är kroppsligt ganska friska men det är ingen patientgrupp som så ofta får vätskebrist som demenssjuka, som inte själva kan ta ett glas vatten eller be om dropp. Det är ingen avancerad vård som behövs men får man hög feber och inte får i sig vätska kan det till exempel öka risken att få proppar i lungorna eller i hjärnan.

Blivit sämre av isolering

Yngve Gustafson tror också att fler demensjuka blivit sämre och till och med avlidit i sin sjukdom som en konsekvens av den isolering som coronapandemin inneburit.

– Vi håller på att undersöka det just nu, men det vi vet är att vad som spelar störst roll för demenssjukas välmående är närstående. Personalen kan aldrig riktigt ersätta besöken då den typen av känslomässig stimulans sannolikt är en av de största anledningarna som fördröjer sjukdomen. Isolering leder ofta till snabb försämring, detsamma gäller för deprimerade.