Skamligt eftersom asylrätten inte är något man kan förhandla om. Vi har alla skrivit på deklarationen om FN:s mänskliga rättigheter, kommer en flykting till vår port måste vi öppna, lyssna och hjälpa.
Det har ingen betydelse vem som sitter i regering eller vem som skriker i riksdagen. Asylrätten gäller.
Trots det försöker nu flera partier, med SD i spetsen, att begränsa rätten till asyl. Framför allt genom att göra det svårare att ta sig till landet, det vill sägare svårare att få sökan asyl. Om inge kan knacka på din dörr så måste du ju inte öppna.
Ett enkelt sätt att skrämma fram en ”hårdare asylpolitik” är att skrämmas med ord som ”flyktingvåg” eller ”massinvandring”.
Men det finns varken flyktingvågor eller massinvandring till Sverige.
Vill man se flyktingvågor ska man istället titta på detta diagram:
Det fasanfulla kriget i Syrien har gjort att miljoner människor flytt. Till Libanon, Turkiet, Jordanien. Europas och USA:s flyktingmottagande är däremot pinsamt låg.
Svenskt flyktingmottagande förändras varje år. Världen har haft olika stora kriser som skapat många flyktingar. Dels diktaturer i Latinamerika på 1970-talet. Flyktingar från Khomeinis Iran på 80-talet. Sedan kriget på Balkan under 90-talets början. Och så de senaste årens krig i framförallt Irak och Syrien.
Förra året kom 25 666 människor och sökte asyl i Sverige. 2017 var det 36 531 som fick asyl. Jämför det med 1994 då 45 000 människor från framför allt Balkan fick uppehållstillstånd. Nu är det svårt att se på enskilda år eftersom långa handläggningstider kan skjuta på besluten. Men tittar vi över de två stora inbördeskrigen i modern tid, Balkan och Syrien, blir bilden tydlig.
Året 1990–1994 sökte 197 000 människor asyl i Sverige. 125 000 fick stanna. Det vill säga 25 000 personer per år.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Det finns få som idag vågar påstå att denna flyktingmottagning skadat Sverige. Det är bara att titta på hur många från Balkanländerna som därefter jobbat i Sverige. Självklart har vi också förlorat många som utvandrat tillbaka när situationen blivit bättre i det forna Jugoslavien.
Åren 2013 till 2017 sökte 353 042 asyl i Sverige. 209 243 har fått uppehållstillstånd av asylskäl. Det vill säga 41848 per år.
Hur många av dessa som är kvar i Sverige om tio år vet ingen. Men låt oss hoppas att inte alltför många flyttar hem när kriget är över.
Tittar vi istället på 1995–1999 sökte bara 49 000 människor asyl.
Då fick 34 000 stanna, 6 800 per år.
Det är uppenbart att antalet asylsökande hänger ihop med krig och katastrofer i vår närhet.
Rasister försöker gärna framställa asylsökande som lycksökare. I så fall borde antalet flyktingar genom åren vara jämnare fördelat.
Asylsökandet ökar vissa år på grund av flykt och krig.
Det är hela poängen med asylrätten.
Sammanfattning
Asylsökande är inte detsamma som invandrare. 2017 sökte 25 666 människor asyl i Sverige. 2017 fick 36 000 uppehållstillstånd.
Om vi verkligen öppnade våra hjärtan
Det finns enligt FN:s flyktingorgan UNHCR ungefär 68,5 miljoner människor på jorden bortkörda från sina hem av krig, katastrofer och svält.
28,5 miljoner är flyktingar i andra länder. De flesta bor i Turkiet (3,5 miljon), Pakistan och Unganda vardera 1,4 miljoner, och Libanon (i miljon). 85 procent av alla människor på flykt i världen finns i utvecklingsländer.
Den överväldigande majoriteten bor i tältläger runt krigsområden eller hungerkatastrofer.
Antalet flyktingar som tar sig till de rika länderna är en liten rännil.
Men säg att en supermakt bestämde sig för att lösa flyktingproblemet genom att erbjuda alla 28,5 miljoner flyktingar en framtid i den egna ekonomin.
För Kina skulle antalet vara en liten ökning, liksom för Indien. Drygt 2-3 procent i befolkningsökning. Men för USA skulle det handla om en befolkningsökning på drygt 8 procent. För EU drygt 5 procent. Det bor nämligen över 500 miljoner människor i EU.
Vad skulle det då betyda ekonomiskt om EU ”öppnade sitt hjärta”?
EU har en gemensam BNP på 153 000 miljarder kronor år 2017, enligt EU:s egna beräkningar.
153 000 miljarder kronor! Säg att vi tog emot 28 miljoner flyktingar och gav alla som kommer fem års utbildning och stöd motsvarande en kostnad på 200 000 kronor per år. Kostnaden för 28 miljoner flyktingar blir då ungefär 5 600 miljarder per år.
Stora delar av de här pengarna kommer dock att komma tillbaka till offentlig sektor genom moms och andra skatter och avgifter och genom att många flyktingar kan komma i arbete rätt snart. Kostnaden netto är svår att beräkna exakt men vi gör en uppskattning på cirka hälften, alltså 2 800 miljarder. Om vi då tittar på hela EU:s BNP betyder det att om skatten höjs med 1,8 procent så kan alla flyktingar få plats här.
Det är alltså inte ekonomi som hindrar EU från att ta bort flyktingproblemet på jorden. Särskilt inte om man räknar med att en majoritet av flyktingarna redan efter några år kan arbeta och göra EU rikare som helhet.
Hur mycket är 2 800 miljarder?
Det är mindre än en tredjedel av vad skatteflykten i EU kostar varje år! Om alla skattesmitande privatpersoner och företag bara betalade den skatt de ska skulle EU har råd att ta emot alla flyktingar, tre gånger om. Det är också mindre än vad vi köper parfym för under ett år (över 4000 miljarder kronor enligt Statista).
